Tusentals hjälpgrupper stoppade i Uganda

Tina Magnergård Bjers/TT

Publicerad 2019-11-26

85 procent av alla hjälporganisationer i Uganda – över 12 000 – har förbjudits från att verka i landet.

– Tusentals kommer in och gör vad de vill, ofta utan kontroll, säger Ugandakännaren Sverker Finnström.

Åtgärden syftar enligt statliga företrädare till att rensa bort organisationer som "gör dåligt ifrån sig", men bedömare varnar för att nedslagen kan vara riktade mot hbtq-aktivister och politiskt oppositionella.

– Utrensningen är bra å ena sidan, men kommer sannolikt att utvecklas till något dåligt, säger Finnström, som är docent i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

Han påpekar att regeringen – med den mångårige presidenten Yoweri Museveni i spetsen – blir alltmer desperat i försöken att kontrollera och stoppa oppositionella organisationer. Det gäller även grupper som jobbar med hbtq-frågor.

Kvinna stämd

Men ambitionen att skapa en "pålitlig databank" över hjälporganisationer är samtidigt bra eftersom något av en djungelns lag nu råder bland sådana.

– Organisationerna har olika agendor, en del är kristna, andra humanitära och vissa ligger i konflikt med varandra, berättar Finnström som själv har bedrivit forskningsarbete i norra Uganda.

Ett fall som väckt särskilt stor uppmärksamhet rör en amerikansk hjälparbetare som startade en kristen hälsoorganisation i staden Jinja, helt utan medicinsk kunskap. Hon har nu stämts eftersom hennes agerande ledde till att barn dog, skriver tidskriften Nonprofit Quarterly.

För mycket information?

Regeringens översyn ägde rum i augusti och september. Den ledde till att antalet registrerade hjälporganisationer minskades från 14 207 till 2 118, enligt tidningen The Guardian. Inrikesminister Jeje Odongo har sagt att organisationer som inte längre är registrerade måste upphöra med sin verksamhet. Sådana grupper får heller inte öppna bankkonton eller hyra lokaler i Uganda.

Livingstone Sewanyana, chef för mr-organisationen Foundation for Human Rights Initiative, säger att regeringen förvisso har rätt att utvärdera hjälporganisationer. Men han påpekar att osedvanligt mycket information – om exempelvis verksamhetens finansiering, styrelsemedlemmar och anställda – krävdes av de grupper som gavs grönt ljus vid registreringen, som hans. Han varnar för att de uppgifterna kan komma att missbrukas.

Starkt motstånd

Flera organisationer som arbetar med hbtq-personers rättigheter fick samtidigt se sina tillstånd indragna, bland dem Sexual Minorities Uganda. Dess ledare Frank Mugisha säger till The Guardian att han kommer att överklaga beslutet.

Frågan är känslig i ett Uganda där sex mellan människor av samma kön är olagligt och kan leda till straff på mellan sju år och livstids fängelse. Dessutom verkar vissa parlamentsledamöter för att införa dödsstraff för homosexualitet.

Enligt Sverker Finnström finns ett brett folkligt motstånd mot just homosexualitet.

– När den sittande presidenten valdes 1986 var han tydlig med att han var för dödsstraff mot homosexualitet, han kallade det "icke-afrikanskt". Sedan dess har han lärt sig att tona ner sin retorik, speciellt i internationella sammanhang, men det här är en fråga där regeringen och den politiska oppositionen tycks vara enad.

"Internationellt nav" för homofobi

TT: Varför är motståndet så starkt i Uganda?

– Det är resultatet av vitt spridda värderingar i kombination med en populistisk retorik bland religiösa ledare och politiska företrädare. Exempelvis framträder oppositionspolitikern Bobi Wine, som också är en mycket populär musiker, med sångtexter som direkt uppmanar till våld mot homosexuella.

Finnström kallar Uganda för ett "internationell nav" för homofobi och säger att det är något som Yoweri Musevenis regering kan komma att utnyttja i sin strävan att behålla makten.