Vart tog muren vägen?

avWolfgang Hansson

BERLIN. Året efter att Berlinmuren fallit började gränstrupperna riva nästan allt.

I dag undrar många varför det finns så lite av muren kvar.

– Förr ville alla bara få bort muren och slippa minnas. Nu har stämningen svängt helt, säger Günther Schlusche på Stiftelsen Berlinmuren.

Han skiner upp lite extra när han tar oss med till Ida von Arnim-gatan i centrala Berlin. Utifrån ser det ut som en stor byggarbetsplats. Han lyckas övertyga byggjobbarna att släppa in oss genom stängslet så att vi kan bana oss fram genom den sandiga jorden till en bit grå betongmur där små grenar slagit rot här och var. De kraftiga belysningsstolparna står kvar men lamphuvudena är borta.

– När vi fick tipset så var muren helt inbäddad i grönska, berättar Schlusche. Man såg inte betongen.

Men nu är biten, sex några meter breda och 3,60 meter höga sektioner, helt frilagd. Lite graffiti syns på båda sidor av muren. Som av en händelse är byggnaden mitt emot den tyska underrättelsetjänsten BND:s gigantiska komplex, som vår ledsagare säger bara är obetydligt mindre än Pentagon i USA.

Schlusche förklarar att den här biten var del av den bakre muren, den som inte vette mot västsidan.

– Gränstrupperna i DDR förbättrade konstant murskyddet så att det skulle vara så svårt som möjligt för DDR-medborgare att fly. Inte långt härifrån låg en checkpoint mellan öst- och västsidan.

1 av 3 | Foto: MARCUS ERICSSON/AFTONBLADET
En sektion av muren.

”Muren var en smärtsam påminnelse”

Upptäckten av den här delen av muren är en av flera som gjorts de senaste åren.

– Förr var ingen intresserad av muren men nu ringer folk ivrigt när de upptäcker något som de tror kan ha varit en del av Berlinmuren. Vi är helt beroende av att folk tipsar oss.

Han stannar till med sin cykel för att överösta trafikbruset.

– Det tog minst 15 år innan tyskarna började tycka att det var synd att nästan hela muren revs. I börjande vandaliserades till och med de få platser som bevarades.

Schlusche arbetar på en statlig stiftelse vars uppdrag är att bevara de delar av muren som finns kvar och att göra historien tillgänglig för allmänheten. Vilket är lättare sagt än gjort eftersom nästan hela muren revs bara ett år efter att den öppnades den 9 november 1989.

– Muren var en smärtsam påminnelse om ett samhälle som höll sina egna medborgare inlåsta för att hindra dem från att fly till väst. De flesta ville få bort den fortast möjligt och såg inget värde i att ha den kvar. Den före detta förbundskanslern Willy Brandt var en av få som protesterade.

I dag önskar många tyskar och turister att myndigheterna lyssnat mer på honom.

Efter att muren föll (men före den tyska återföreningen) var den fortfarande DDR:s egendom. Den nya demokratiskt valda DDR-regeringen beordrade i juni 1990 de gränstrupper vars uppdrag det tidigare varit att till varje pris hindra folk från att fly över muren att riva hela rasket.

1 av 3 | Foto: TT / NTB Scanpix
Tyskar på muren vid Brandenburger Tor en dag efter att muren öppnades.

Muren auktionerades ut i Monte Carlo

Både den yttre muren som vette mot väst och den inre som var 20-100 meter längre in i DDR. Mellan de två delarna fanns ett ingenmansland som kallades dödsremsan. Rivningen var ingen liten uppgift. Muren avgränsade hela Västberlin från det omgivande DDR och var 158 kilometer lång.

Från det att muren byggdes 1961 till att den öppnades 1989 byggdes ständigt nya djävulska dödsfällor för att avskräcka DDR-medborgare från att försöka ta sig över. Det handlade om minfält, vapen som började skjuta när en sensor utlöstes, hundar och elstängsel.

Den som ändå försökte ta sig över måste ha varit både desperat och dumdristig.

Men den nya DDR-regeringen visade att man minsann lärt sig lite av kapitalismen. Istället för att bara slänga alla mursektioner på en soptipp ordnade de en auktion i Monte Carlo där bitar av muren såldes för 5 000 D-mark, den dåvarande valutan i Tyskland.

– Visst tjänade dom en slant men i dag kostar murbitarna mycket mer, säger Schlusche. Att köpa en hel sektion kan kosta från 30 000 euro och uppåt.

Men det förekommer också mycket förfalskningar.

– Det finns de som tillverkar hela mursektioner och säljer på nätet. Så lukrativ är businessen. Andra tillverkar sektioner som de målar med graffiti. Sedan hackar de bort bitar och säljer dem som stenar från den äkta muren.

Det finns egentligen bara två ställen där större delar av den ursprungliga muren är bevarad. Vi står med Schlusche framför ett av dem, minnesmärket vid Bernauer Strasse.

Här finns en lång bit mur där delen som vette mot västsidan är sönderhackad för att komma åt bitarna med graffiti. Men det finns också en del som är återställd där man från ett torn kan se hur hela muren fungerade med ingenmanslandet emellan.

1 av 3 | Foto: MARCUS ERICSSON/AFTONBLADET
Aftonbladets Wolfgang Hansson och Günther Schlusche.

”Berlin är inte Berlin utan muren”

Den allra längsta mursträckningen är det så kallade East Side Gallery. En sträcka på 1,3 kilometer där muren förvandlats till ett konstverk. Bild efter bild som porträtterar allt från den berömda broderliga kyssen mellan DDR-ledaren Erich Honecker och den sovjetiske ledaren Leonid Bresjnev till en Trabant, den östtyska folkbilen, som spränger muren.

Den här delen renoveras just nu.

I övrigt är allt som återstår små bitar här och var, enstaka stridsvagnshinder och några vakttorn.

Hur intresset för muren hela tiden växer illustreras av att den stiftelse där Schlusche arbetar startades först för tolv år sedan och av att minnesplatsen vid Bernauer Strasse hela tiden växer.

1 av 7 | Foto: MARCUS ERICSSON/AFTONBLADET
En sektion av Berlinmuren.

Günther Schlusche pekar på en byggarbetsplats vid ena änden av minnesmärket. En del av en gammal stationsbyggnad rivs och en ny byggnad har börjat ta form.

– När man gjorde en arkeologisk undersökning fann man grunden till ett vakttorn som varit en del av muren. Nu har byggaren gått med på att märka ut platsen där vakttornet stod och sätta upp en skylt med historisk information. Så gör vi nu hela tiden när vi upptäcker glömda delar av muren och dess infrastruktur.

Schlusche tycker sig se hur intresset för Berlinmuren växer ju längre tid som går sedan den försvann.

– Berlin utan muren är inte Berlin, säger han. Bara vid minnesmärket Bernauer Strasse har vi fler än en miljon besökare per år. Både invånarna och turister tycker att muren är en viktig del av stadens historia.

Han lutar sin cykel mot en murkant och drar paralleller till dagens läge.

– I dag byggs det nya murar. Ungern bygger ett stängsel för att hålla flyktingar borta. I USA bygger Trump en hög mur av samma anledning. Det får folk att tänka på Berlinmuren och fråga sig varför den försvann för 30 år sedan.

FAKTA: Berlinmuren – på 30 sekunder

 

1949

  • 7 oktober: Tyskland delas formellt när DDR, Deutsche Demokratische Republik, bildas av östra halvan av Tyskland. Några månader tidigare har Förbundsrepubliken Västtyskland grundats.

1961

  • 13 augusti: Berlinmuren byggs av DDR med stöd av Sovjetunionen för att stoppa flykten av välutbildade från Östtyskland till väst.

1989

  • 2 maj: Första sprickan i järnridån sker när Ungern klipper upp gränsstängslet mot Österrike och tusentals DDR-medborgare under sommaren och hösten flyr denna väg till väst.

  • Juni: De första fria valen hålls i Polen. Kommunistpartiet förlorar makten.

  • 4 september: Måndagsdemonstrationerna mot kommunistregimen i DDR drar igång i staden Leipzig och sprider sig så småningom till övriga DDR.

  • 4 oktober: 5 000 östtyskar som flytt till Västtysklands ambassad i Prag körs i tåg till Västtyskland.

  • 18 oktober: DDR:s kommunistpartiledare Erich Honecker avsätts och ersätts av den mer reformvillige Egon Krenz i ett försök att blidka kritiken mot regimen.

  • 9 november: Berlinmuren faller sedan DDR infört nya reseregler.

  • 17 november: Demonstrationer mot kommunistregimen inleds i Tjeckoslovakien. Landet delas senare i två delar.

  • 3 december: Nyligen tillträdde Egon Krenz tvingas avgå som kommunistledare i DDR och fria val utlyses.

  • 8 december: Kommunistpartiet lämnar över makten till oppositionen, Medborgarforum

1990

  • 3 oktober: Tyskland återförenas. DDR upphör att existera.

1991

  • 25 december: Sovjetunionen upphör att existera.

 

ARTIKELN HANDLAR OM