Här är dödligheten i prostatacancer högst

Uppdaterad 2019-11-14 | Publicerad 2019-11-10

Förra året insjuknade 10 800 svenska män i prostatacancer.

Dödligheten minskar i Sverige, men skillnaderna mellan regionerna är stora.

I Västernorrland är dödligheten dubbelt så hög som i Stockholm.

– Vården av prostatacancer är i hög grad ojämlik, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson från Prostatacancerförbundet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Förra året fick 10 825 svenska män diagnosen. Samma år avled 2 300 män i sjukdomen, som är den cancerform som skördar flest dödsfall.

Men dödligheten i prostatacancer varierar kraftigt mellan regionerna. Det visar statistik från Socialstyrelsen som Nyhetsbyrån Siren tagit fram. Förra året var dödligheten mer än dubbelt så hög i Västernorrland, som i Stockholm.

I Region Stockholm avled 32 av 100 000 män i prostatacancer 2018.

 I Region Västernorrland avled 73 av 100 000 män i sjukdomen.

 Genomsnittet för hela Sverige var 45 dödsfall i prostatacancer per 100 000 män.

Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.

”Stora skillnader”

Att skillnaden är så stor mellan Stockholm och Västernorrland förklaras delvis av ålderssammansättningen. Männen i Västernorrland är i genomsnitt äldre.

– Men ålder förklarar definitivt inte hela skillnaden, utan det här bekräftar att det är stora skillnader i landet i många avseenden. Vården av prostatacancer är i hög grad ojämlik, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.

Det finns skillnader i väntetider, bemötande, kvalitet, kompetens i vården och uppföljning, uppger han.

Storstadsregionerna Stockholm, Skåne, Uppsala och Örebro har lägst dödlighet i prostatacancer, medan glesbygdsregionerna Västernorrland, Värmland och Gävleborg har den högsta.

Prostatacancer upptäcks först genom ett PSA-prov som mäter mängden prostataspecifikt antigen, ett protein, i blodet. Vid prostatacancer är PSA-värdet förhöjt.

Prostata upptäcks via ett så kallat PSA-prov. Men det är stor skillnad över landet mellan hur många prov som tas.

Symptomfri i början

– Det är olika inställning till prostatacancer i landet. I Stockholm finns det trots allt rätt stor uppmärksamhet kring sjukdomen, liksom i Göteborg och Skåne, säger Calle Waller.

PSA-testning för att upptäcka prostatacancer kom i gång i Sverige på 90-talet. En del landsting var tidiga med att erbjuda PSA-testning, medan andra var senkomna.

– Det är för lite uppmärksamhet kring den här sjukdomen som avspeglar sig i statistiken. Sjukvården har inte varit inställd på att man måste försöka hitta den innan den ger symtom, säger han.

Prostatacancer ger sällan symtom förrän den spridit sig. Ändå finns, enligt Prostatacancerförbundet, en kvardröjande inställning hos en del läkare i öppenvården, att män inte ska PSA-testa sig om de inte har besvär.

– Läkarna säger: ”Då får du vänta”. Det är inte så vanligt numera, men vi ser ju effekten av det, säger Calle Waller.

Hur ofta män testar sig skiljer sig även mellan individerna.

– Antalet PSA-tester är väldigt många i Sverige. Men det är så illa fördelat att en del män gör det väldigt ofta och andra gör det inte alls.

Mustaschkampen är en årlig kampanj i kampen mot prostatacancer. Bakom kampanjen står Prostatacancerförbundet tillsammans med 26 patientföreningar.

”Det är skit”

Hos 2 000 män årligen upptäcks sjukdomen för sent, när cancern inte längre kan botas.

– Och det är skit. Det är ju den gruppen som betalar för att vi inte har allmän screening, säger Calle Waller.

Men trots att prostatacancer är den cancer som skördar flest dödoffer, så har dödligheten kontinuerligt minskat de senaste tio åren, från 54 till 45 dödsfall per 100 000 män i riket.

– Det är ett resultat av den ökade uppmärksamheten. Och om man inte kan bota sjukdomen, så kan man i alla fall bromsa den om man upptäcker den tidigt, säger han.

Strålningskanon på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset i Solna.

I dag lever 110 000 svenska män med sjukdomen, jämfört med 30 000 män för cirka 20 år sedan.

– Det är följden av att man upptäcker sjukdomen tidigare. Dels upptäcker man många fler fall, dels lever man längre om man upptäcker prostatacancer tidigt.

Väldigt svåra år

Även om majoriteten botas från sin prostatacancer, så förblir en grupp män kroniskt sjuka. Många lever väldigt länge med sjukdomen.

– Men de sista två åren är väldigt svåra, eftersom kroppen går sönder inifrån. Sjukdomen sprider sig till skelettet och det är oerhörda smärtor och kotsammanbrott som är oerhört plågsamma, säger Calle Waller.

Källa: Prostatacancerförbundet; Nationella prostatacancerregistret