Poliser slår larm om våld och dödshot

Uppdaterad 2019-06-18 | Publicerad 2018-10-07

Hundratals poliser anmäler varje år hot och våld de drabbats av på jobbet.

Många drabbas när de arbetar ensamma – och nu kräver facket att farliga jobb alltid ska utföras av minst två poliser.

– Det här förfallet har pågått under många år, säger huvudskyddsombudet Jan Johansson på Polisförbundet, som nu begär hjälp från Arbetsmiljöverket.

De får ta emot dödshot, blir utsatta för sparkar och attackeras med vapen.

Hundratals poliser runt om i landet vittnar om allt mer våld och hot på jobbet. Som en följd drabbas de av depression, hjärtklappning och utmattningssyndrom.

Polisfacket har länge kritiserat Polismyndigheten för riskerna poliser utsätts för i sitt arbete – och krävt bättre och tydligare rutiner för ensamjobbande poliser i riskmiljöer.

För få poliser uppges som ett av huvudskälen till att problemen ökat.

– Poliserna betala priset, och arbetar på en risknivå som inte är acceptabel. I förlängningen blir det också medborgarna som drabbas när polisen inte kan göra sitt jobb som de ska, säger Emma Cronberg, huvudskyddsombud i polisregion Stockholm.

Mest bekymmersam är situationen i glesbygden, enligt Polisförbundet. Men problemen har ökat i hela landet.

– Alltför många poliser har vant sig vid att åka långa sträckor vid ingripanden utan att ha en kollega nära till hands om det brinner till, säger Jan Johansson, huvudskyddsombud i polisregion Nord.

”Övertygad om att jag ska dö”

Bara det senaste året har poliser runt om i landet gjort hundratals anmälningar om hot och våld, ofta då de tvingats åka ensamma på jobb.

En Malmöpolis kallades förra hösten till en lägenhet där en man försökt våldta och misshandla sin flickvän. Han ryckte ut tillsammans med en polisaspirant.

Efteråt gjorde polismannen en så kallad tilllbudsanmälan, och beskriver hur han ber mannen att släppa kniven:

”Mannen springer plötsligt mot mig med kniven riktad mot mig... fortsätter springa mot mig trots att jag skjutit flera skott som träffat mannen i överkroppen...”

En polis i Ängelholm som skulle transportera en kraftigt berusad man i augusti förra året beskriver hur han sitter ensam med mannen i baksätet:

”...upprepade gånger hotade med att söka upp mig och min familj och skada oss. Mina barn skulle få betala...”.

En polis från Nyköping, tillsammans med en polisaspirant, får ingen förstärkning under en utryckning eftersom alla patrullera är upptagna, beskriver situationen i sin anmälan från september 2017:

”Mannen tar en kniv i bostaden och springer mot mig för att hugga mig... jag är helt övertygad om att jag ska dö vid tillfället... mannen gör allt för att han ska kunna komma fram till mig och hugga ner mig”.

Stockholmspolisen beskriver en kraftig underbemanning, att en stor del av personalen saknar utbildning för utredning av grova brott, med följd att många visar ”tydliga symtom på utbrändhet i form av magproblem, sömnproblem och humörsvängningar”.

Allmänheten lidande

Jan Johansson, huvudskyddsombud för region Nord, menar att ledningen tummat på regelverket genom att skicka personer på farliga jobb, trots att de inte är lämpliga för uppdraget eller har rätt utbildning.

– En av de värsta händelserna jag har hört om är en civilanställd som blev skickad med en polis för att hantera och sköta om en av de värsta kriminella vi har. Vi fick sedan omhänderta den civilanställda som inte klarade av arbetsuppgiften, och som efteråt mådde dåligt under en längre tid. Att sitta i baksätet med en av de grövst kriminella vi har är tufft.

– Man kan jämföra det med om det är läkarbrist. Då tar man ju inte in en sköterska för det jobbet, utan man inväntar en läkare. Det är ett stort problem att arbetsgivaren inom polisen hanterar problemet på det sättet, säger Jan Johansson.

Polisförbundets krav

Polisförbundet har nu lämnat in en begäran om hjälp från Arbetsmiljöverket:

”Arbete kvarstår för att förebygga risk för olycksfall och ohälsa i dessa vanligt förekommande arbetssituationer inom polisen. Vi har inte lyckats nå fram till arbetsgivaren”, skriver man, och kräver att en regel införs om att det måste vara minst två poliser som skickas på jobb till riskmiljöer.

– Arbetsgivaren borde sätta ner foten och investera i god arbetsmiljö. Det skickas allt oftare bara en polis på ett riskfyllt jobb, trots att de egentligen ska vara två. Min farhåga är att vi ska inte ska hinna åtgärda det här innan vi har en död kollega, säger Emma Cronberg.

Håller inte med facket

Mats Löfving, biträdande rikspolischef och chef för Nationella operativa avdelningen, Noa, håller inte med Polisförbundet.

– De vill att vi på nationell nivå ska sätta ner foten och säga vad som är tillåtet och inte, men vi tycker att vi ska delegera den här typen av beslut längre ner i organisationen mot chefer på lokal nivå. Det är där den bästa bedömningen görs.

Finns det något i kritiken som ni ändå tycker är relevant?

– Jag vill flagga för, med stor ödmjukhet och respekt, att det kan visa sig att det vi gör inte är tillräckligt, utan att vi måste ta ett större nationellt ansvar, säger Mats Löfving.