Sverige slåss för "snål" EU-budget

helskärm

Dragkampen om EU:s budget har börjat. Statsminister Stefan Löfven (S) anser att kostnaderna måste hållas nere, men Sveriges "snåla" linje möter starkt motstånd.

Ledare från 27 EU-länder möttes under fredagen i Bryssel för att diskutera nästa sjuåriga långtidsbudget. Förhandlingarna väntas bli särskilt komplicerade den här gången, eftersom Storbritannien lämnar ett budgethål på runt 10 miljarder efter sig vid sitt EU-utträde.

– Alla ledare är redo att arbeta för en modernisering av EU-budgeten och dess politikområden. Och många är redo att bidra med mer i budgeten efter 2020, säger EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk efter mötet.

– Vi är eniga om att EU ska lägga mer pengar på att bekämpa illegal migration, på försvar och säkerhet – men också på Erasmus plus-programmet (EU:s forsknings- och utbildningsprogram),

Skära i jordbruksstöd

Många EU-ledare tryckte också på vikten av fortsatta jordbruks- och regionalstöd, de tyngsta posterna i den nuvarande budgeten. Men Stefan Löfven hörde inte till dem. Tvärtom anser den svenska regeringen att det går att skära rejält i dessa stöd och att EU måste rätta mun efter matsäck när Storbritanniens pengar försvinner.

– Vi ska fortsätta att ta vårt ansvar och vår andel, men om någon tror att vi ska betala en större andel än vad vi gör i dag, då får man tänka om. De som vill ha en större budget, de får naturligtvis också vara med och betala. Jag kan säga, att en ökning med 40 procent på den svenska avgiften, det kommer inte att hända, säger Stefan Löfven.

Än så länge finns inget konkret förslag från EU-kommissionen – det kommer först i maj – men det cirkulerar olika tankar och scenarier. Att Sveriges avgift skulle öka med 40 procent bygger på ett exempel där EU-budgeten ökar från dagens en procent av EU-ländernas samlade BNI och att Sverige dessutom blir av med sin flera miljarder stora rabatt på EU-avgiften.

– Vi menar att budgeten ska gå till rätt saker, kostnaderna ska fördelas rättvist och vi vill ha en modernisering av budgeten, säger Stefan Löfven.

Sparsam kvartett

Sverige tillhör en liten grupp budgetrestriktiva länder som helst vill undvika att budgeten växer. Framför allt delas uppfattningen av Danmark, Österrike och Nederländerna. Tidningen Financial Times har snabbt döpt kvartetten till "the frugal four" – den sparsamma fyran.

Men det är långtifrån alla som delar denna sparsamma syn. EU-parlamentet vill att långtidsbudgeten ska ökas till 1,3 procent av EU-ländernas totala BNI, jämfört med dagens 1 procent. EU-kommissionen tänker sig en ökning till 1,1–1,2 procent och har stöd från länder i Öst- och Centraleuropa. Men även Tyskland kan tänka sig en något större budget, liksom Finland.

Enligt EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är "14 eller 15" länder villiga att bidra med mer pengar till budgeten.

Det finns också diskussioner om att länder som inte lever upp till rättsstatens principer eller inte tar emot så många flyktingar som EU-länderna kommit överens om, ska få betala i form av minskat EU-stöd. En annan variant är att länder som tar ett särskilt stort ansvar ska premieras.

Toppkandidater?

Enigheten var betydligt större kring mötets andra diskussionspunkt – EU-valet 2019. Det handlade bland annat om hur mandaten ska fördelas när de brittiska EU-parlamentarikerna försvinner. Det förslag som ligger innebär att Sverige kommer att få 21 istället för 20 EU-parlamentariker 2019.

En annan fråga gällde tanken på så kallade toppkandidater.

EU-parlamentet vill att de stora partigrupperna i EU inför EU-valet ska utse var sitt toppnamn som sedan medlemsländernas stats- och regeringschefer får välja mellan när nästa kommissionsordförande ska utses.

Det gillas inte alls av en lång rad EU-länder, som vill behålla friheten att kunna köpslå och förhandla internt om lämpliga kandidater.