Sverige smartast i kampen mot övergödning

Svenska bönder har varit bra på att minska övergödningen. Bättre än andra bönder i EU.

– Läckage från svenska jordbrukare av kväve, fosfor och ammoniak är betydligt lägre än i jämförbara länder, säger Danira Behaderovic, agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet, till TT.

43 procent av EU:s landyta används för jordbruksändamål. Länge har frågan om övergödning stått högt på dagordningen i miljöarbetet. Nu visar en färsk rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), skriven av Danira Behaderovic, att svenska bönder jämfört med bönder i andra länder i Nordeuropa är "övergödningssmarta".

Rapporten säger att läckaget av kväve och fosfor per hektar från svensk åkermark är cirka hälften av medeltalet för jämförbara länder, som Norge, Danmark och Tyskland. Och detta utan att de för den skull ger sämre skördar.

– Den som köper svenska råvaror bidrar på det sättet till en produktion som tar större hänsyn till miljön, säger Danira Behaderovic.

Tvång och frivillighet

Det var i mitten på 1980-talet i samband med rapporter om bottendöden i Laholmsbukten som diskussionen om övergödning och jordbrukarnas utsläpp kom igång på allvar. Vägen framåt har handlat både om tvång och om frivillighet, om regler och upplysning.

– Vi har gjort 60 000 besök hemma hos lantbrukare för att tala om näring och klimat. Och det har gett resultat. Svenska lantbrukare blir bättre och bättre när det gäller användningen av gödningsmedel, säger Markus Hoffmann, som varit handledare till rapporten.

Med det handlar inte bara om hur man använder gödningsmedel. Också andra åtgärder spelar in. Till exempel hjälper det till att hålla marken bevuxen hela året om.

– Om vi har växtlighet hela tiden tar den upp kväve ur jorden som annars hade läckt ut, säger Hoffman.

Få ner ytterligare

Arbetet går nu vidare med flera nya grepp för att försöka få ner läckaget ytterligare. Bland annat börjar allt fler svenska jordbrukare använda av den digitala tekniken.

– Vi köper in satellitbilder till lantbrukare som de kan använda och tanka in data i sin gödselspridare. Så kan man styra gödslingen under säsongen. De kan se hur frodig grödan är på olika delar av åkern och behöver därför inte längre gödsla lika mycket över allt, utan bara där det finns behöv, berättar Markus Hoffman.

Den som köper svenska råvaror bidrar på det sättet till en produktion som tar större hänsyn till miljön

Danira Behaderovic. agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet