Svenskt sändebud: Oklara resultat av toppmöte

helskärm

Nu ska Donald Trump och Kim Jong-Un återigen träffas för att försöka ta nya steg med kärnvapennedrustning på Koreahalvön i sikte.

Den som kanske vet mer än någon annan svensk om det senaste i den världspolitiskt brännheta frågan tror på framgångar – men det är oklart hur stora de blir.

– I grunden kan man säga att någon form av framgång kommer man att kunna kvittera på mötet eftersom båda ledarna är på väg hit, säger Kent Härstedt, tidigare riksdagsledamot (S) och sedan 2017 regeringens särskilda sändebud till den koreanska halvön, till TT.

USA:s president Donald Trump ska på onsdag och torsdag möta Nordkoreas diktator Kim Jong-Un i Vietnams huvudstad Hanoi. Det blir andra gången de ses sedan det relativa tövädret inleddes för ungefär ett år sedan. I grund och botten vill Washington att Pyongyang skrotar sina kärnvapen i utbyte mot säkerhetsgarantier, borttagna sanktioner och stöd till ekonomisk utveckling.

Härstedt är på plats i Hanoi. Sverige är skyddsmakt åt USA i Nordkorea och tillvaratar Washingtons intressen i landet. Bland annat därför har Sverige varit djupt inblandat i vägen fram till toppmötet.

Jobba konkret framåt

Dessutom är Sverige en av de största humanitära bidragsgivarna till Nordkorea och har i FN och andra organ i många årtionden engagerat sig i frågor kring halvön.

Efter det förra toppmötet mellan Trump och Kim, i Singapore i juni i fjol, slutade parterna föra konkreta samtal med varandra och processen gick in i en "olycklig dvala", säger Härstedt.

– Det kanske viktigaste som jag önskar nu är att det kommer igång en riktig arbetsprocess framåt där man konkret sätter sig ner och börjar arbeta med varandra i olika frågor.

Han betonar att mötet i Hanoi förberetts mycket bättre än det förra och att olika frågor överenskommits i förväg i förhandlingar, och att de kan vara av ett förtroendeskapande slag.

Internationella inspektörer

Men Härstedt är försiktig med detaljerna.

TT: Vilka frågor är det som har förberetts?

– Jag kan inte berätta det, faktiskt.

TT: Men skulle frågan om internationella inspektörer till Nordkorea kunna komma upp?

– Ja, det skulle det mycket väl kunna göra, för det är en av de saker som handlar om både förtroendeskapande och att man verkligen har levererat på förstörelse av testplatser och att man verkligen nedrustar.

"Översta våningen"

Vilka framsteg som görs i själva huvudfrågan – kärnvapennedrustning – är mycket oklart. Det beror till stor del på det nordkoreanska systemet där vissa beslut bara kan tas på "översta våningen", säger Kent Härstedt.

– De frågorna kan egentligen bara avgöras av de högsta ledarna och förhandlingarna måste ske på plats mellan de högsta ledarna. Så ser det nordkoreanska systemet ut och det är på den nivån man kan komma överens.

Härstedt pekar på att det tar lång tid att bygga upp förtroende efter 70 år av "misstro, demonisering och hat".

I början av februari konstaterade också FN att Nordkoreas kärnvapenprogram är intakt och att landet agerar för att kärnvapnen inte ska kunna förstöras av ett militärt anfall. Någon nedrustning har alltså inte ens inletts ännu.

– Där tycker man inte att man nått fram till en nivå av förtroende som gör att man kan börja med den processen, säger Härstedt.