Klimatprofessorn: ”Det är normalt att det inte är normalt”

Uppdaterad 2020-07-30 | Publicerad 2019-12-30

December har varit ovanligt mild i år. Precis som förra året.

Och året innan dess.

En svensk vintermånad utan minusgrader är inte längre något som sticker ut.

– Det är närmast normalt att det inte är normalt, säger klimatprofessorn Michael Tjernström.

December har varit ovanligt mild i år. Saknar du den bitande kylan? Eller ser du fram emot att fira nyår i plusgrader? Chatta om vädret! 

  • Sandra Killgren
    30 dec 2019

    Nog älskar vi att prata om vädret! Nu har det dock blivit dags att stänga chatten, tack för denna gång!

  • 30 dec 2019

    Glad för ändernas skull.

    Ellinor
  • 30 dec 2019

    Bra med plusgrader ! Hatar vintern!

    Micehel
  • 30 dec 2019

    Vi gör så här. Allt ovanför Mora kan ha vinter året om. Allt nedanför Mora kan ha sommar året om. Sedan får gemene man välja var man vill vara/bo...

    PJÅ
  • 30 dec 2019

    Hejja plusgrader☠

    Patrik

2015, 2016, 2017, 2018.

De senaste åren har decembervädret beskrivits på samma sätt – ovanligt varmt.

Och detta år är inget undantag.

– Tittar man på dygnsmedeltemperaturen över hela december hittills, så har det varit riktigt milt, säger Mikael Sjöstrand som är meteorolog på Klart.se.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, samlar in temperaturdata varje dygn. När en månad har gått, analyseras informationen och en dygnsmedeltemperatur räknas ut.

Det som anses vara den normala temperaturen för en månad är dygnstemperaturens medelvärde mellan åren 1961–1990.

Jämfört med det medelvärdet har temperaturerna hittills varit högre i december 2019. Över norra Sverige har det varit mellan sju till åtta grader varmare än normalt hittills denna månad.

Och trenden syns i hela Sverige.

– Från södra norrland och ner över Svealand och Götaland så är det mellan 3-5 grader mildare än normalt.

Men det är inte oväntat.

– Vi brukar säga att det är närmast normalt att det inte är normalt, säger klimatprofessorn Michael Tjernström.

Michael Tjernström, 63, är professor i meteorologi och sommarpratade om klimatet i P1 den 11 augusti 2019.

”Förväntar oss mildare vintrar”

Varma vintermånader är alltså inget nytt – men ett tecken på att klimatet förändras.

– Om man vet hur processerna som orsakar klimatförändringar ser ut, så är milda vintrar en av de första sakerna man förväntar sig, säger Michael Tjernström, professor vid den meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.

Men det går inte att koppla en enskild vinter till klimatförändringar.

Inte heller om de inträffar fem, sex år i rad. Det kan vara stora variationer från år till år och för att kunna urskilja en trend krävs väntan för att se om den håller i sig.

– Regelmässigt brukar vi tala om klimatet i 30-årsmedelvärden men det handlar åtminstone om några tiotals år. Man måste ha tillräckligt lång tid för att man ska kunna medelvärdesbilda bort topparna som enskilda år kan utgöra, säger Tjernström.

En grads skillnad – stora konsekvenser

Variationerna från år till år kan alltså vara stora - men också mycket små.

Ett år kan beskrivas som ovanligt varmt – även om den slutsatsen bygger på att det ”bara” är en eller två grader varmare än förra året.

Men en sådan skillnad kan få stora konsekvenser. Man talar om tröskeleffekter, där en enda grads skillnad får en avgörande betydelse i vissa länder. Särskilt i Sverige.

– Vi kan titta på vad som hänt i norr de senaste dagarna. Vi har snö ena dagen och plusgrader den andra. Sedan minusgrader igen och det får blixthalka som följd.

Denna tröskeleffekt får också stor påverkan på djur och natur.

Drabbar djurägare

När snön smälter för att sedan frysa igen, bildas ett ispansar över marken. Då har renar och gnagare som behöver äta från marken under isen svårt att komma åt den.

– Inte bara att de inte kan slå igenom isen, de kan inte ens känna doften var maten finns, säger Tom Arnbom, expert på arktis, hav och arter på WWF.

För att djuren inte ska svälta tvingas renägare stödutfordra djuren – något som kan innebära kostnader på hundratusentals kronor.

Ett snötäcke som faller för att ligga kvar är också viktig för flera andra djur– och insektsarter.

– Snön är ett isolerande material. Det finns djur som lever längs med marken som skyddas av den, dels från rovdjur men också från kyla. Även om det inte finns nån nu, säger Arnbom.

Koltrasten vet inte vilken årstid det är och hörs sjunga även vintertid.

”Jag hör koltrasten sjunga”

Längre söderut innebär årets milda december ett annat problem. När plusgraderna kryper uppåt förstår fåglarna inte vilken årstid det är.

– Jag hör ju koltrasten sjunga. Även talgoxen har sina vårläten. Det är mera liv i luckan helt enkelt, och ugglorna har redan kommit igång lite för tidigt, säger Arnbom.

Att ta ut våren i förskott är dessutom riskabelt för beståndet.

– Om de sätter igång att häcka för tidigt. Så blir det snöoväder och kallt igen, då dör ju ungarna.

Tom Arnbom lyfter också risken för att sjukdomar och insektsangrepp stiger i takt med värmen. Granbarkborren trivs i det varma torra klimatet och dess framfart har redan nu drabbat Sveriges skogsägare hårt. Men andra insekter kan också komma på ovälkommet besök.

– Insekter som kommer från kontinenten överlever och det gjorde de inte förut för då dog de av kylan, säger han.