Valets viktigaste papperslapp – 700 miljoner trycks

Boel Holm/TT

Publicerad 2022-09-08

En pytteliten del av alla röstsedlar som tryckts till årets val.

Vi kanske lever i ett allt mer digitalt samhälle, men än spelar ganska oansenliga små papperslappar en avgörande roll i svenska val.

Varje val beställer partierna flera hundra miljoner namnvalsedlar. Runt 700 miljoner valsedlar har tryckts, fördelade på riksdag, kommunfullmäktige och regionfullmäktige.

Mängden regleras av vallagen. Partier som fått minst en procent av rösterna i riksdagsvalet i något av de två senaste valen – och partier som har mandat i region- eller kommunfullmäktige – har enligt vallagen rätt att beställa namnvalsedlar gratis i en mängd som motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i respektive valområde.

Regleras i lag

Det gör att mängden valsedlar är ganska konstant från val till val, förklarar Helena Ihrstedt Harling, som är teamledare på Valmyndigheten.

– De allra flesta som trycks är sådana som är reglerade i lag, så det är ju tre gånger antalet röstberättigade. Visst, antalet röstberättigade ökar, det kan också vara så att det tillkommer fler partier som måste betala själva för sina valsedlar och som beställer stora mängder.

– Men vi pratar om hundratals miljoner valsedlar, så även om det kommer ett nytt parti som beställer hundratusen, så ökar inte det den totala mängden nämnvärt.

Med så många valsedlar är det ofrånkomligt att de flesta blir över. Vad som händer med dem efter valdagen är upp till partierna. Det finns inga särskilda regler för om de ska återvinnas eller tas om hand på särskilt sätt.

– Partivalsedlar och blanka valsedlar däremot, som är distribuerade till kommuner och utlandsmyndigheter, där är de instruerade att spara de som blir över för eventuella extraval eller omval.

Logistisk utmaning

Är det rimligt att papperslappar i storlek A6 fortfarande används vid val när så mycket annat sköts digitalt? Det är i slutänden en politisk fråga, men Valmyndigheten har i flera erfarenhetsrapporter från de senaste valen lyft frågan om att göra en översyn av systemet. Det finns flera orsaker, säger Helena Ihrstedt Harling, en är att den korta produktionstiden är en utmaning.

– Man kan tycka att det borde inte vara något problem när vi börjar trycka valsedlar i april. Men när man tittar på de mängder vi ska hinna trycka, och att det är många olika listor, och tre olika valtyper, och det ska distribueras till tusentals olika adresser ut till varje parti – då är det en logistisk utmaning att hinna trycka i tid.

En annan aspekt är säkerheten.

– Vad händer om ett tryckeri brinner ned eller stora mängder valsedlar försvinner? Eller om ett partis lager av valsedlar skulle förstörs på något sätt? Då skulle inte tryckerierna hinna trycka om alla valsedlarna – vad händer då med valet?

– För att inte tala om klimat- och miljöaspekten av alla transporter och pappersåtgången.

Följ ämnen i artikeln