Lena Mellin svarar på läsarnas frågor om namnpublicering

Uppdaterad 2017-10-25 | Publicerad 2017-10-19

Etablerade medier publicerar inte namn på alla de män som nu hängs ut som sexförbrytare och våldtäktsmän i kampanjen #metoo.

Ett beslut som ifrågasatts – inte minst i sociala medier.

Aftonbladets Lena Mellin svarar på ett axplock av läsarnas frågor.

Lena Mellin är ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet.

Lena Mellin svarar på Aftonbladets läsares frågor om hur tidningen hanterat anklagelserna mot

Fredrik Virtanen och andra medieprofiler om sexuella övergrepp och trakasserier, Här följer ett axplock av frågorna som Lena Mellin, ställföreträdande ansvarig utgivare, svarade på:

Skillnad mot TV4-profilen?

Varför publicerar ni namnet på Martin Timell men inte på er egen medarbetare?

Aftonbladet har tidigare inte publicerat namn och bild på Martin Timell i artiklar som handlar om de sextrakasserier och övergrepp som han påstås ha ligga bakom.

Det gör vi nu och anledningen är inte att vi i grunden ändrat uppfattning. Utan att praktiskt taget alla andra mediehus inklusive TV4, den tv-kanal som visar hans program, publicerar både hans namn och bild.

Den anonymitet Martin Timell åtnjutit i Aftonbladet blir därför verkningslös. Alla vet ändå vem det handlar om.

När det gäller vår egen medarbetare finns för närvarande inga skäl att ändra tidigare beslut.

Vad är skillnaden mot Anders Borg?

Publicera namnet på Anders Borg gick bra, men när en av Sveriges mäktigaste mediaprofiler anklagas för ett långt mer allvarligt brott, av fyra stycken dessutom, är det tyst som i graven och man hänvisar till pressetiska regler. Varför?

Anders Borg namngavs inte i Aftonbladet förrän han själv gick ut med en offentlig ursäkt.

– Det är ett väldigt enkelt svar. Vi var helt anonyma kring Anders Borg-publiceringen, om det som skulle ha hänt på en fest i Stockholms skärgård. Vi skrev att det var en högt uppsatt politiker, vi hade flera källor på vad som hänt, men vi skrev ändå inte hans namn förrän han själv gick ut på Facebook och i ett långt inlägg bad om ursäkt. Då hade han själv valt offentlighetens ljus och då valde vi att namnpublicera honom, säger Lena Mellin.

– Den stora skillnaden är att Anders Borg själv valde offentlighetens ljus. En annan skillnad är att han hade många maktpositioner i samhället, så av det skälet fanns det anledning att skriva om fallet. Nu kan man säga att en medieprofil också har en maktposition, men det är bara en, Anders Borg hade ganska många.

Varför skrev ni ut Lasse Kronérs namn?

Vår konkurrent Expressen publicerade en artikel som handlade om att en praktikant, som Kronér senare hade en affär med, tyckte att han uppträdde mycket olämpligt. Bland annat skickade han nakenbilder på sig själv till henne och hon polisanmälde det inträffade nu, flera år i efterhand.

Vi kontaktade då SVT, där det aktuella Kronérprogrammet visades, och fick en skriftlig kommentar av honom. TV-bolaget förklarade att det var hans officiella kommentar och i stället för ett pressmeddelande.

Lasse Kronér godkände alltså namnpublicering och ställde senare upp för en stor intervju med oss där han slog tillbaka mot anklagelserna.

Varför publicera namn alls?

Vid spektakulära händelser lämnas namn och bild ut på misstänkta, till exempel dådet på Drottninggatan eller fallet med ubåten i somras. Till AB: ge tusan i att publicera namn över huvudtaget på personer som inte är dömda.

– Det är den vanliga hållningen, det är ytterst sällan vi publicerar namn på personer misstänkta för brott eller utsatta för åtal. Det är väldigt ovanligt att vi publicerar namn och bild på människor dömda för brott, allt det är undantag. Om vi tar attacken på Drottninggatan så var det det första fullbordade terrordådet i Sverige. Då rådde ett väldigt stort allmänintresse att få veta vem som ligger bakom det här och dessutom att hjälpa polisen att få tag i honom. Så när de första bilderna kom publicerade vi bilderna så att allmänheten kunde tipsa polisen om de såg honom, vilket ledde till att han greps, säger Lena Mellin.

– Det betyder också att det finns försvarlig publicitetsskada, vilket kan vara fallet med misstänkta terrorister. Om man misstänks för ett så allvarligt brott får man stå ut med att ens namn publiceras i tidningar och på nätet.

Hur tänker ni med Weinstein?

Varför publicerar Aftonbladet Harvey Weinsteins namn?

Sexbrottsanklagade Hollywood-mogulen Harvey Weinstein har namngetts i Aftonbladet.

– Det finns något i pressens etiska regler som säger att man inte ska orsaka människor en oförsvarlig publicitetsskada. När det kommer till filmmogulen så har internationell press verkligen inte skytt någonting utan han är med namn och bild överallt med olika anklagelser. Så den publicitetesskada som Aftonbladet kan väntas åsamka honom genom att publicera namn och bild är i princip minimal, säger Lena Mellin.

Varför skriver ni så lite?

Först vill jag påpeka att jag förstår ert ställningstagande gällande att inte publicera namn på gällande anklagade medarbetare på Aftonbladet. Det jag däremot inte förstår är varför Aftonbladet knappt har skrivit om det överhuvudtaget?

– Backa bandet. Den påstådda händelsen inträffade 2006 och polisanmäldes fem år senare. Polisen la ner ganska mycket kraft på att utreda det här och kom 2012 fram till att brott inte kunde styrkas. senare samma år skrev vi en ganska stor artikel där den här medieprofilen påstår sig ha blivit utsatt för vår anställdes närmande, eller blivit våldtagen och drogad. Alltså en ganska stor artikel där hon fick föra fram sin sak. Så vi har skrivit om det, säger Lena Mellin som även lyfter Sofia Olsson Olséns två texter i ämnet.

Vem tror ni på?

Tror ni inte på kvinnorna som berättar vad de utsatts för?

– I det här fallet med påstådda våldtäkten 2006 så har polisen kommit fram till att det inte går att styrka brott. Där har vi rättsväsendet att luta sig mot. De andra två fallen har kommit fram först nu och ska ha skett för väldigt längesen. Det är klart att man måste tro på vad folk säger, men i det första fallet gick inte brott att styrka. När ord står mot ord är det väldigt svårt att avgöra vem som har rätt och det kunde inte polisen, säger Lena Mellin.

Hur har ni krishanterat?

Med facit i hand och de reaktioner ni fått hittills: är ni nöjda med er krishantering på Aftonbladet?

– Vi kunde möjligtvis ha gått ut tidigare med någon artikel. Men gällande namnpublicering som många tycker att vi borde gjort kan jag konstatera att samtliga medier med ansvarig utgivare har gjort precis samma bedömning att det finns inte grund till någon namnpublicering, säger Lena Mellin.


SE OCKSÅ: AFTONBLADETS PUBLISHER FÖRKLARAR DET PRESSETISKA SYSTEMET