Matavfallet behöver minska snabbare

Micke Larsson/TT

Publicerad 2020-02-22

Matavfallet från hushållen behöver minska snabbare, enligt Naturvårdsverket. Nästan hälften bedöms vara onödigt avfall – alltså matsvinn. Arkivbild.

Allt mindre mat slängs i onödan i Sverige. Men utvecklingen går för långsamt, anser Naturvårdsverket.

Nu föreslår verket en höjd ambition, så att livsmedelsavfallet minskar med 20 procent från i år till 2025.

Större delen av avfallet kommer från hushållen.

Förslaget läggs till regeringen, som ska besluta om nya etappmål i arbetet för att nå FN:s ambitioner om hållbarhet.

– Matavfallet behöver minska fortare än det gör i dag, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Enligt verkets förslag ska livsmedelsavfallet per invånare minska med 20 viktprocent till 2025.

Säkrare siffror

Samtidigt visar färsk statistik att matsvinnet i livsmedelsbutiker är större än man tidigare bedömt. Omkring 100 000 ton mat slängdes av handeln under 2018. Insamling av nya data har gett ett säkrare underlag, som bekräftar misstanken att tidigare uppskattningar varit för låga.

Men hushållen slänger betydligt mer. Nästan 920 000 ton livsmedel slängdes av svenska hushåll 2018, enligt statistik som Naturvårdsverket samlar in för vartannat år. Lite mindre än hälften, 420 000 ton, bedöms ha varit onödigt avfall – alltså svinn.

– Den största miljö- och klimatpåverkan från livsmedel sker under själva produktionen. Det går åt till exempel vatten, bekämpningsmedel och mark. Till det kommer transporterna. Om vi då slänger livsmedlen, då har ju miljöpåverkan skett i onödan, framhåller Christina Jonsson.

– Maten skulle också kunna räcka till flera om man fördelade den och slängde mindre, tillägger hon.

Stort intresse

Naturvårdsverkets bild är att det finns ett stort intresse för att minska matavfallet.

– Många aktörer efterfrågar mål att jobba mot. Det kan vara inom handeln, eller i skolmatsalar, på äldreboenden eller sjukhus, säger Christina Jonsson.

I hushållen kan bättre planering och förvaring minska matavfallet. En annan sak att tänka på är skillnaden mellan sista förbrukningsdag, som sätts på bland annat kött, och bäst före-märkning.

– Om det står bäst före-datum på ett mjölkpaket så kommer ju inte den mjölken att bli dålig och odrickbar just den dagen. Det är bara en märkning av hur länge kvaliteten är som bäst. Man får smaka, lukta och testa sig fram, säger Christina Jonsson.

Följ ämnen i artikeln