Expert: Kvinnorna i gängen glöms bort

Publicerad 2019-09-26

  • Vi vet allt om de grovt kriminella männens värld. Men vilka är kvinnorna runt gängen? Efter kvinnomorden i Malmö och Vällingby pratar man om en ny gränslöshet bland kriminella, där även en ung tjej eller en småbarnsmamma kan vara i skottgluggen. Vi pratar med gängkvinnorna om våldet och skräcken för att bli nästa på tur. 

Kvinnor kring de kriminella nätverken används som knarkkurirer, gömmer vapen eller ger falska alibin.

Trots det glöms kvinnor i gängmiljöer lätt bort.

– Vi tenderar att inte se kvinnornas roll och position i de här gängen, säger kriminologen Amir Rostami.

Runt åtta procent av personerna som befinner sig i organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism är kvinnor, enligt en rapport från Institutet för framtidsstudier.

Men kvinnorna i kriminella gängmiljöer är understuderade, säger Amir Rostami, kriminolog som forskar på gängkriminalitet.

–  Vi tenderar att inte se kvinnornas roll och position i de här gängen. Men tittar man närmare och även internationellt så har kvinnor ibland en väldigt dominerande roll, säger Amir Rostami och tillägger:

– Jag har själv studerat ärenden där kvinnor har haft en aktiv och viktig roll, men vi försöker oftast hitta förklaringar som passar oss: klart den här söta tjejen inte vill vara med i den här miljön. Men många gånger kan det vara frivilligt, man kanske har träffat en partner och genom den vägen kommit in i det. Men kvinnor är inte bara offer, de har en aktiv roll i miljöerna.

Amir Rostami, kriminolog.

Stephan Kiernan, som är ansvarig för “Team 2022” som arbetar långsiktigt mot det grova våldet i polisområde Stockholm Nord, säger att det är få kvinnor som har samma våldskapital som män, men att kvinnorna istället får andra roller.

– Vi har under flera år sett hur man rekryterar unga killar eller flickvänner för att bära narkotika, gömma vapen eller för att tvätta pengar, säger Kiernan.

Sociala insatsgruppen i Hässelby-Vällingby i Stockholm arbetar mot personer som behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk samt mot tonåringar som riskerar att rekryteras till gängen. Från början hade de inga kvinnliga deltagare – tills de började arbeta riktat mot målgruppen, bland annat genom att söka upp just kvinnor.

– Det är männen som syns och de kriminella tjejerna går under radarn och därför är det mycket tjejer som fungerar som kurirer, säger SIG-samordnaren Alejandra Chacin.

Också Amir Rostami menar att många kriminella grupperingar använder kvinnor just för att minska risken att bli stoppade.

”Kvinnor blir sällan stoppade”

– När man intervjuar utredare framkommer det att kvinnor hjälper till med transporter eller med att förvara vapen och om de kriminella vet att kvinnor sällan blir stoppade eller visiterade anpassar man sig och utnyttjar givetvis det. Även min genomgång av när polisen visiterar personer och genomsöker fordon bekräftar den här bilden. Det är väldigt få kvinnor.

Enligt Sociala insatsgruppen är det lätt att kvinnor i den kriminella miljön blir mer stigmatiserade än männen och att få vill identifiera sig som kriminella. 

– Många kvinnor upplever det som skamligt. För en man som får avtjäna ett straff kan det ses som status och det kan bidra till att göra sig en karriär i den kriminella världen. Men för en kvinna blir det ofta annorlunda, säger SIG-samordnaren Amir Hushvar.

Också Daniel Hultman, anstaltschef på kvinnofängelset Hinseberg, tror att det är mer skamfyllt att bli dömd till ett längre fängelsestraff för en kvinna i och kring en kriminell miljö än för män.

– Det kanske handlar om samhällets syn på kvinnliga förbrytare. Våra intagna har generellt sett inte samma besöksfrekvens som manliga klienter har av anhöriga och närstående, säger Hultman.

LÄS ALLA ARTIKLAR I GRANSKNINGEN: