Hettan kan vara livsfarlig
Publicerad 2018-07-19
Den stekande hettan kan vara livshotande.
Särskilt för äldre, personer med hjärtsvikt, diabetes och psykiatrisk sjukdom samt de som haft hjärtinfarkt.
Ihållande hög värme kan innebära stora hälsorisker för sårbara grupper. Värmen kan orsaka uttorkning och nedsatt allmäntillstånd och i värsta fall värmeslag och hjärtinfarkt med dödlig utgång.
Vid höga utomhustemperaturer försöker kroppen reglera kroppstemperaturen för att upprätthålla den på 37 grader.
Överskottsvärmen i kroppen avleds genom att blodscirkulationen i de ytliga blodkärlen ökar, varpå dessa vidgas, och svettningen ökar.
Det medför påfrestningar på hjärtat samt vätske- och saltförluster. Blodet blir mer koncentrerat med ökad risk för blodpropp.
De är särskilt utsatta
Till riskgrupperna hör äldre över 65 år, kroniskt sjuka, de med funktionsnedsättning, små barn, gravida och de som tar mediciner.
Särskilt utsatta är personer med hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt, diabetes, psykiatrisk sjukdom och de som haft hjärtinfarkt.
Andra sårbara är de med psykisk sjukdom, som depression, psykiska störningar och demens. Liksom personer som vårdas på sjukhus, bor på sjukhem eller är sängliggande.
Om man tar vissa läkemedel, som vätskedrivande, kan medicineringen behöva justeras.
Värme kan leda till trötthet, irritation, nedsatt omdöme, koncentrationsförmåga och koordinationsförmåga, vilket kan öka risken för arbetsplatsolyckor.
För att minska risken för uttorkning bör man dricka mer när det är varmt. Muntorrhet, minskad urinmängd och huvudvärk kan vara tecken på vätskebrist.
Viktigt att dricka
Då ska du dricka något med en gång. Om du inte får i dig tillräckligt kan du bli kraftigt uttorkad och till slut förlora medvetandet.
Allvarliga varningssignaler är förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, nytillkommen yrsel och onormal trötthet.
Vid symtom på kraftig uttorkning ska du direkt söka vård på vårdcentral eller akutmottagning. Du kan behöva vätska i form av dropp. Om du har diabetes kan du behöva hjälp för att få normala blodsockernivåer.
Folkhälsomyndigheten råder oss att visats i en sval miljö, svalka ned kroppen, exempelvis genom att duscha svalt, dricka svala drycker, byta till lättare klädesplagg, minska den fysiska aktiviteten under dygnets varmaste timmar och öka vätskeintaget.
Två faktorer som är förknippade med minskad risk att dö vid värmeböljor är att ha luftkonditionering i hemmet eller att besöka utrymmen där sådan finns.
Källor: Folkhälsomyndigheten; "Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor"; 1177 Vårdguiden.