Så var Hagamannens tid i fängelset

Bara en dryg månad efter att Kriminalvården nekat honom permission utan vakter kommer Niklas Lindgren bli en fri man.

Enligt det senaste psykologutlåtandet är risken att han återfaller i brott fortfarande hög.

Speciellt om han utsätts för press eller känner sig kränkt.

Hagamannen om sin barndom: ”Perfekt”
När han bet av örat på våldtäktsoffret vid Tegsbron i december 2005 beseglade Hagamannen sitt eget öde.

Med hjälp av dna som säkrades vid brottsplatsen greps den gifta tvåbarnspappan och Sveriges kanske värste serievåldtäktsman, tre månader senare. Hagamannen dömdes till fjorton års fängelse för grova våldtäkter, mordförsök och överfall på sju kvinnor och en 14-årig flicka i Umeå mellan 1999 och 2005.

Första tiden avtjänades på Kumla innan han 2007 flyttades till den så kallade sexbunkern på anstalten i Norrtälje.

Som sexförbrytare står han lågt i rang och har flera gånger trakasserats och misshandlats av andra fångar. De har kissat i hans säng och 2010 slogs han medvetslös sedan en 31-årig man som dömts till livstids fängelse för mord retat upp sig på att han ”pratat skit om livstidsdömda”.

”Jag tänkte: jag måste ta mig härifrån, annars sparkar han sönder mig, totalt” sa Niklas Lindgren efteråt i förhör.

Fick en nära vän – Anders Eklund

Däremot fick han en nära vän i cellkamraten och mördaren Anders Eklund. Båda var lika utstötta och har ett brinnande intresse för bilar och motorer.

– De jobbar ihop i verkstaden, och brukar alltid sitta och prata på kvällarna. De är riktiga kompisar, har en vän till Anders Eklund tidigare sagt till Aftonbladet.

Hagamannen har skött sig bra innanför murarna.

Han har gått igenom ett antal rehabiliteringsprogram, genomfört fler än tio övervakade permissioner och ”visat god skötsamhet genom verkställigheten”, enligt Kriminalvården.

Några månader innan frigivningen deltog Niklas Lindgren för andra gången i ett så kallat kloster-retreat på Kumla. Där får internerna bland annat skriva brev om sina tankar och tvätta varandras fötter.

I mitten av 2013 flyttades han till anstalten i Skogome, med lägre säkerhetsklass.

Han har hela tiden varit mån om att behålla kontakten med sin familj. Enstaka vänner, föräldrar, bröder och barnen har regelbundet besökt honom.

Tillsammans med dem har han bland annat har han gått på bio och besökt Naturhistoriska museet i Stockholm.

”Niklas Lindgren har arbetat fram ett aktivt stöttande kontaktnät i form av familj, släkt, vänner och lekmannaövervakare, som han har tät kontakt med”, skriver psykologen som han träffat regelbundet sedan flytten till Skogome-anstalten 2013.

Men trots att han överklagat beslutade Kriminalvården den 10 juni att han fortfarande inte får ha obevakade permissioner. Han får heller inte flyttas till en öppen anstalt inför den villkorliga frigivningen.

”Svårt att bedöma risknivån”

Enligt en riskbedömning från 2007 ansåg en psykolog att Niklas Lindgren uppfyllde kriterierna för sexuell sadism samt personlighetsstörning.

Bland annat eftersom våldet vid övergreppen trappades upp och att han haft fantasier om att döda.

I ett utlåtande för ett år sedan skriver terapeuten:

”Eftersom han inte testats i frihet och inte kunnat konsumera alkohol är det svårt att bedöma risknivån.”

Då ansågs han fortfarande ha en förhöjd risk för att återfalla i sexualbrott speciellt under stark press, eller om han känner sig kränkt.

Psykologen anser därför att man bör kunna ställa krav på att han har kontinuerlig kontakt med psykolog eller liknande när han blir frigiven.

Men i en överklagan kring sin frigivning är Niklas Lindgren tydlig med att han inte vill tvingas att genomgå alkoholbehandling och ett program som riktar sig till män dömda för sexbrott.

– Det bör vara frivilligt att delta i eventuella program i frivården, skriver han.

Niklas Lindgren har länge uttryckt att han längtar ut från anstalten.

– Jag vill gå ut! skrev han i en ansökan om permission 2011.

Vänner har berättat att han är intresserad av friluftsliv, jakt och fiske.

På anstalten ansökte han om att förnya sitt förarbevis för skoter, men fick avslag. Däremot beviljades han under våren 2015 en flugbindningsbox, om än utan sax och klister.