Trump gick i Clintons fälla
Donald Trump gick i Hillary Clintons fälla.
Varje gång hon försökte provocera honom så högg Trump.
Men att Clinton framstår som en vinnare i debatten innebär inte att hon automatiskt vinner valet.
Inför debatten var den stora frågan om Donald Trump skulle lyckas kontrollera sitt humör. Till en början höll han sig lugn. Men när Hillary började ifrågasätta hans framgångar som affärsman och varför han inte redovisar hur mycket han tjänar och betalar i skatt så glömde Trump bort sina egna föresatser att framstå som mer presidentmässig.
Han avbröt Clinton upprepade gånger men framförallt nonchalerade han totalt debattledaren och dennes propåer om att korta sina svar och svara på den ställda frågan.
Då var det lite av den burduse Trump från primärvalsrörelsen vi fick se. Även om han avhöll sig från att använda tillmälen som "ohederliga Clinton".
När Clinton anklagade honom för att inte betala någon statsskatt överhuvudtaget förnekade han det inte. När hon sa att det betydde 0 kronor till skolan, 0 kronor till äldreomsorgen, 0 kronor till krigsveteraner så sköt Trump in "det gör mig smart".
Frågan är hur smart den kommentaren var.
Men framförallt gjorde Trump inget bra intryck när han skulle försvara varför han ända fram till för någon vecka sedan fortsatt hävda att president Barack Obama inte är född i USA. Han målade in sig själv i ett hörn och försökte få det till att det var Hillary Clinton som först ifrågasatt om Obama verkligen var amerikan.
En liknande diskussion om varför Trump hävdar att han var emot kriget i Irak 2003 när han bevisligen inför kriget sa att han var för, var heller ingen valvinnare för Trump.
Ingen av dessa är någon stor valfråga men det säger en del om Trumps omdöme som person och hans förhållande till sanningen.
Det Trump lyckades väldigt bra med var att framställa Hillary Clinton som en del av det politiska etablissemang som fört USA dit landet befinner sig i dag. Hon är insidern medan han är outsidern. Framförallt lyckades han pressa henne om jobben som flyttat utomlands och ifrågasätta om de frihandelsavtal USA ingått verkligen gynnar USA.
Hans korta slagordsmässiga och återkommande oneliners som "landet är i en total röra" och "bara ord men ingen handling" kan mycket väl ha gått hem hos många av de cirka 20 procent av väljarna som fortfarande inte har bestämt sig för vem de ska rösta på.
För i den här valrörelsen är det väldigt tydligt att det finns två klara alternativ. Clinton som har tonvis med erfarenhet men samtidigt också ett ansvar för hur landet mår och Trump som står för någon form av förändring, som definitivt kommer att röra om i grytan.
Den som verkligen vill ha förändring kanske är beredd att överse med att Trump inte gjorde någon lysande debatt. Eftersom han inte är en proffspolitiker är det ingen som förväntar sig att han ska vara lika duktig som Clinton på sakfrågorna.
Otaliga gånger under den här presidentvalskampanjen har Donald Trump räknats ut efter att han sagt något dumt, elakt eller kontroversiellt. Otaliga gånger har han kommit tillbaka.
Därför tänker jag inte göra det misstaget efter den första debatten. Clinton må ha vunnit debatten på många sätt men det var ingen knock-out seger.
Inför debatten hade Trump valvinden i ryggen. De senaste veckorna har han knappat in på Clinton. Debatten borde innebära att Clinton åtminstone tillfälligt får stopp på hans momentum.
Men två debatter och sex veckor återstår till valdagen. Mycket kan hända fram till dess.