Forskaren: Räkna med att plaggen du skickar tillbaka slängs
Uppdaterad 2023-02-06 | Publicerad 2023-02-05
Nätbutikerna lockar med fria returer – något som utnyttjas flitigt av kunder.
Ibland så pass mycket att butikerna tvingas stänga av dem som missbrukar systemet.
Nu varnar forskare för att kläderna som skickas tillbaka slängs.
Osäker på vilken storlek du har i tröjan du vill beställa? Eller tvekar du på vilken färg som är snyggast? Kommer verkligen materialet i klänningen att vara bekvämt?
Som kund har det aldrig varit enklare att klicka hem kläder i flera storlekar och färger, för att sedan gratis skicka tillbaka det som inte passar.
PLUS: Nätbutikernas svar: Så gör vi med returerna
Samtidigt utnyttjas möjligheten – vilket tvingat vissa nätföretag att porta så kallade returmissbrukare.
Det finns flera skäl till att retursystemet utnyttjas: shoppingberoende, att man smyganvänder produkterna eller att kunden beställt varan för att ta en bild till sina sociala medier.
Skänks bort – eller förstörs
Men vad många inte vet är att en stor mängd av de kläder och elektronikprodukter som i dag returneras aldrig säljs på nytt. I bästa fall skänks de till välgörenhet eller återbruk, men i många fall förstörs sakerna.
Det visar en studie som nyligen publicerades vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.
– Vi visste redan innan att mycket av det som returneras till onlineföretagen i Europa i dag slängs, men vi kunde bara uppskatta hur mycket det rörde sig om, berättar Carl Dalhammar, som är lektor och en av forskarna bakom undersökningen, som bygger på expertintervjuer med människor i branschen.
Forskarna ville skaffa sig en tydligare bild av returhanteringen och resultatet chockade dem.
”Förstör varumärket”
Uppskattningsvis förstörs i dag kläder och elektronik för omkring 200 miljarder kronor i Europa. Men enligt Carl Dalhammar rör det sig troligtvis om väldigt mycket mer.
– I den summan räknar vi inte med livsmedel, hygienartiklar eller kosmetika, så sammantaget rör det sig om mycket större summor, berättar han.
Som konsument i dag ska man enligt honom inte räkna med att plagget man skickar tillbaka går att köpa igen.
– Allt handlar om ekonomi. Att det är billigare att producera nytt än att ta hand om det befintliga då skatten på arbete är hög, medan kostnaderna för returerna är låga. När det kommer till riktigt dyra produkter så vill man i många fall inte förstöra sitt varumärke genom att skänka det till välgörenhet.
Han konstaterar att trenden med stora lager och en överproduktion inom fast fashion-industrin bidrar till ”slängkulturen” som skapat dagens shoppingbeteende.
Sätter returer i system
– Vi har fel ekonomiska incitament på marknaden för att bli cirkulära. Det är helt enkelt bättre för företagen att överproducera då det minskar risken för att produkterna tar slut och att kunden går någon annanstans. I USA är det ibland mer fördelaktigt att slänga saker än att donera till välgörenhet då man behöver betala moms för det man skänker. Generellt så går nästan all ekonomi emot att återbruka produkter.
Vidare konstaterar han att modet i sig är väldigt nyckfullt och att företagen släpper fler och fler kollektioner.
– Samtidigt kan kunder som är missnöjda med storleken och kvalitén på plagget utan problem skicka tillbaka sina returer gratis, vilket i vissa fall gör att kunder sätter i system att beställa en större mängd varor som man sedan returnerar.
Kvinnor returnerar mer
I en studie från 2018 konstaterade flera forskare vid Göteborgs universitet kunder att systematiskt överbeställde varor då den genomsnittliga andelen returnerade varor i Sverige var 22 procent. Beteendet var vanligare bland yngre än äldre, och fler kvinnor än samt bland fler kvinnor än män. Dessutom tenderade trendplagg att returneras i större utsträckning än basplagg, enligt forskarna.
Även Carl Dalhammar konstaterar att allt sammantaget bidragit till ett helt nytt konsumtionsmönster och efterlyser därmed ett nytt tänk kring köpbeteende.
– Förut var det slit och släng, numera är det köp och släng.
Samtidigt konstaterar han att många som arbetar inom fast fashion-industrin själva är kritiska mot systemet.
– Jag upplever att ingen egentligen vill slänga saker och jobba på det här sättet. Samtidigt har du din marknad och dina kunder som du vill sälja till. En bransch som har för vana att sälja stora volymer med billiga grejer har därför svårt att ställa om.
Carl Dalhammar tror därför att det krävs politisk mobilisering och lagstiftning för att få till en långsiktig förändring. Dock konstaterar han att det måste ske på rätt sätt, och nämner Frankrike som exempel där man infört ett förbud mot att slänga returer utan att först kontrollera om det kan skänkas till välgörenhet.
– Men som jag förstår det finns det inte någon direkt uppföljning att det efterlevs. Ta bara de olika lyxmärkena. Det är inte så att de vill att deras märken ska bäras av en hemlös. Det vore katastrof för varumärket om en väska för 30 000 kronor helt plötsligt gick att köpa för 300 kronor. Det går inte heller att frakta flera ton kläder i veckan till en lokal second hand affär.
– Vi skulle kort och gott behöva gå tillbaka till ett konsumtionsbeteende mer likt det våra mor- och farföräldrar hade. Färre saker men av bättre kvalitet.