Förslag: Så ska polisen hitta fler papperslösa
Publicerad 2017-04-27
Allt fler väntas gå under jorden de kommande åren efter att ha fått nej på sin asylansökan.
Nu vill regeringen ge polisen ökade möjligheter att oanmält söka efter dem på arbetsplatser och höja böterna för de arbetsgivare som anställer dem.
– Det ska svida i skinnet på den arbetsgivare som utnyttjar de här människorna, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
I går presenterade Migrationsverket sin prognos över hur många som väntas söka asyl i Sverige de kommande åren. Antalet ärenden där personer väntas avvika efter att de fått nej på sin asylansökan skrevs upp från knappt 49 000 ärenden till 51 700 för tidsperioden 2017–2021.
I dag presenterade regeringen flera förslag för att polisen lättare ska kunna hitta de som, i stället för att lämna Sverige, gått under jorden efter att de fått avslag. Förslagen framfördes av justitieminister Morgan Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman (S) på en presskonferens.
Ska kunna inspektera arbetsplatser
Enligt ett av förslagen, som man nu söker stöd för i riksdagen, ska polisen kunna inspektera arbetsplatser utan att det finns en brottsmisstanke, något som krävs i dag.
– Förslaget innebär utökade möjligheter att genomföra inspektioner på arbetsplatser baserat på en riskbedömning, inte en konkret misstanke om brott, säger Morgan Johansson.
Han säger att reglerna måste stramas upp, nu när allt fler beräknas människor beräknas få avslag på sin asylansökan. Inspektionerna kan bli aktuella i branscher där man vet att det förekommer ett utnyttjande, som bygg- och restaurangbranschen.
Den som anställer en person som inte har uppehållstillstånd i Sverige ska kunna få böter på uppemot 90 000 kronor per anställd.
– Det ska svida i skinnet på den arbetsgivare som utnyttjar de här människorna, som ofta befinner sig i en väldigt utsatt situation. Vi kan inte acceptera att det här kan få fortsätta, säger Morgan Johansson.
Han tror att inspektionerna på arbetsplatserna också kommer ha en avskräckande verkan.
– Fler som fått avslag kommer att hittas. Men det får också en förebyggande effekt när vi fördubblar sanktionsavgiften för de arbetsgivare som utnyttjar den här situationen. Vi är beredda att använda oss av böter, fängelse och näringsförbud.
Lättare att ta fingeravtryck
Polismyndigheten ska även få ökade möjligheter att ta fingeravtryck i samband med inre utlänningskontroll. Det ska även bli lättare att beslagta pass och andra id-handlingar.
– Det är för att säkerhetsställa en persons identitet och därmed kunna klargöra om personen har rätt att vistas i landet eller inte. Det kommer leda till att man hittar fler och det kommer steg för steg göra att man påträffar fler. Tillsammans med arbetsplatskontrollerna kommer det att dra undan grunden för att uppehålla sig illegalt i Sverige, säger Anders Ygeman.
Förslagen som presenterades ska nu skickas ut på remiss innan de når riksdagen. Ygeman tror att regeringen kommer få stöd för sin hårdare linje i riksdagen. Målet är att den ska börja gälla tidigast 1 januari 2018.
Kritik från Moderaterna
Men Johan Forsell, migrationspolitiske talesperson (M), tycker att regeringen missköter frågan om återvändandet av de som avviker. Framför allt tycker han att regeringen agerar för långsamt.
– Vi vet att när skuggsamhällen växer fram är det jättesvårt att få bukt med det. Jag är orolig, det här kommer bli en social utsatthet som vi aldrig har sett i Sverige. Barn kommer att födas in i det här utanförskapet. Det som regeringen lagt fram på bordet är en tummetott, säger han.
M vill i stället se fler förvarsplatser, fler poliser som kan genomföra utvisningar och fler inre utlänningskontroller. Dessutom vill man dubblera preskriptionstiden till åtta år. I dag får en person som går under jorden söka asyl igen efter fyra år.
– Det är också problematiskt att ett antal rödgröna kommuner i dag ger försörjningsstöd till personer som inte har rätt att vara i Sverige.
Forsell vill ännu inte ge besked om hans parti kommer stödja regeringens förslag i riksdagen.
– Vi vet inte hur förslaget blir eftersom det ska ut på remiss. Men vi avvisar inte på något sätt idén om att kunna göra så här. Vår huvudsakliga kritik är att det är otillräckligt.
LÄS OCKSÅ:
FAKTA: Så många får nej till att stanna – lista land för land