Fridolin om utredningar av sextrakasserier i skolan: ”Systemfel i dag”

Publicerad 2017-10-28

 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Diskrimineringsombudsmannen utreder ett begränsat antal av anmälningarna och kan inte kräva skadestånd för skolelever som utsatts för sexuella trakasserier.

Nu ska ärendena flyttas över till Barn- och elevombudet.

– Det är ett systemfel i dag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Sedan 2015 har 261 fall av sexuella trakasserier i skolan anmälts till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Bara i år har det kommit in 97 anmälningar.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att regeringen kan göra framför allt två saker för att förhindra att barn utsätts för sexuella trakasserier i skolan.

– Det ena är att se till att det finns tillräckligt med vuxna i skolan, att det finns vuxna i de miljöer där barnen finns.

– Det andra är att vuxna som jobbar i skolan måste ha verktygen och veta vad man ska göra, hur man ska gripa in och hur man bygger en trygg skolmiljö. De senaste åren har vi anställt många fler i svensk skola, det är ungefär 20 000 fler anställda nu jämfört med när jag tillträdde. Samtidigt bygger vi upp ett stort fortbildningsprogram för att lärare ska lära av varandra hur man bygger trygga skolmiljöer.

Ska kunna agera hårdare

DO gör ett urval och utreder ett begränsat antal av anmälningarna om sexuella trakasserier i skolor som kommer in till myndigheten. Efter att ha kontaktat den aktuella skolan kan DO skriva ett yttrande men har i övrigt inga befogenheter att fälla eller hota med vitesföreläggande mot skolorna.

Trots att DO bara utreder ett begränsat antal av anmälningarna som kommer in anser inte Gustav Fridolin att myndigheten behöver mer resurser.

– Nej, de här ärendena ska flyttas över till Barn- och elevombudet. Det är ett systemfel i dag där till exempel sexuella kränkningar inte utreds på samma sätt som andra kränkningar, som sköts av Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet har mandat och i uppgift att agera på alla anmälningar och har också starkare verktyg att kunna gripa in och till exempel säkerställa att en elev får upprättelse efter att ha blivit kränkt.

Barn- och elevombudet kan till exempel kräva skadestånd för barn och elever som utsatts för kränkningar.

– Jag har låtit ta fram ett lagförslag som precis har remitterats för att Barn- och elevombudet ska ha det fulla ansvaret för att utreda den här typen av händelser i skolan och kunna agera hårdare mot sexuella trakasserier.

Skolan ingen frizon

DO väljer av princip att inte driva trakasserier mellan barn till domstol, eftersom myndigheten anser att det inte är förenligt med barnens bästa. 

– Det viktiga är att alla kränkningar i skolan behandlas på samma sätt. Att det inte är så att sexuella kränkningar behandlas med mindre styrka än en annan kränkning. Därför är det viktigt att det är samma myndighet, Barn- och elevombudet, som ansvarar för allt. Barn- och elevombudet har andra verktyg att till exempel kunna gå till domstol eller på andra sätt säkerställa att en elev får upprättelse, säger Gustav Fridolin. 

– En sak som är tydlig i era artiklar är att det här i många fall handlar om rena lagbrott. Där får skolan aldrig vara något slags frizon från övriga samhället. När det begås brott måste elever få stöd i att polisanmäla det. Polisen måste utreda brott och straffmyndiga förövare måste kunna dömas för brott [som begåtts] också i skolan.