Så arbetar Malmö med stöket i skolan

avRobert Rosén

Publicerad:
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
I Malmö finns en åtgärdstrappa för skolorna att följa.

I veckan som gick stängdes fyra fjärdeklassare av från sin skola.

Avstängning användes som sista åtgärd mot nästan 150 stökiga elever i Malmö förra året. I år har antalet redan passerat ett dussin.

– Det här är sista steget om man tillämpat alla möjliga åtgärder och det är en väldigt allvarlig händelse där vi behöver skydda andra elever, säger Ingrid Sundström-Stokbro, utbildningschef i Malmö.

Det var en misshandel som i tisdags ledde till att fyra fjärdeklassare i Malmö till slut stängdes av från undervisningen för resten av veckan.

ven om det är ovanligt att avstängning sker i så pass låg ålder har en stor mängd elever stängts av från undervisning i Malmös kommunala grundskolor.

Förra året var det enligt Sydsvenskan 146 elever som stängdes av från undervisningen. Hittills i år är antalet 16.

– Våra instruktioner bygger helt på skollagens möjligheter. Vi har gjort det väldigt tydligt när, var och hur man gör det. Om det sen renderar i fler eller färre avstängningar än för andra är inte en jämförelse jag kan göra, säger Ingrid Sundström-Stokbro, utbildningschef i Malmö.

För elever som är stökiga, hamnar i bråk eller har hög frånvaro finns det en åtgärdstrappa som skolorna i Malmö stad utgår ifrån.

”En elevhälsotrappa”

Även om varje fall är individuellt så ser det ut på ett liknande vis.

Tillsägelser från mentorn följs av samtal med vårdnadshavare. Om en elev fortfarande förstör arbetsmiljön för sig själv eller andra elever anpassas skolorganisation med exempelvis speciallärare och specialpedagoger.

Insatser som att ändra klassernas storlek eller förflytta eleven till en annan undervisningsgrupp finns också med bland åtgärderna, där skolorna också ska göra anmälningar kring kränkningar och arbetsmiljöproblem om så är fallet.

– Det är en elevhälsotrappa där stödet ökar för varje insats. Vi stannar inte av men om stödet inte hjälper måste vi gå till nästa steg.

Foto: Tomaz Lundstedt
Ingrid Sundström-Stokbro är en av utbildningscheferna i Malmö.

”En extrem åtgärd”

Bland de sista åtgärderna skolorna kan ta till finns avstängning. Därefter en eventuell förflyttning till en annan skola. Någonting som används om en situation eskalerat under en längre tid eller plötsligt uppstår, som i fallet med fjärdeklassarna.

– Det här är sista steget om man tillämpat alla möjliga åtgärder och det är en väldigt allvarlig händelse där vi behöver skydda andra elever, säger Ingrid Sundström-Stokbro.

Hon menar att det är en extrem åtgärd.

– Man kan inte stängas av från undervisningen men man får ha med sig material och på något sätt undervisas på en annan plats eller i hemmet.

”Kan tyckas tandlösa”

Vid en avstängning finns hela tiden kontakt med vårdnadshavare och skolan för samtal om vad som är bästa åtgärd för eleven i fråga. Beslutet om en avstängning tas dock av rektorn, varefter vårdnadshavare har möjligheten att göra en anmälan till Skolinspektionen om man misstycker.

– Ibland tar det tid och åtgärder kan tyckas tandlösa för framförallt utomstående. Men man vill testa en metod ganska länge innan man går till nästa. Pratar vi om särskilda undervisningsgrupper tar det ett tag att lära om, säger Ingrid Sundström-Stokbro..

– Ibland kan man från föräldrahåll uppleva att det händer för lite. Vi ser den diskussionen ibland att det inte händer så mycket och att man efterfrågar åtgärder mot andras barn, men det är helt och fullt skolan som styr detta.

Oftast äldre elever

Ingrid Sundström-Stokbro har arbetat som utbildningschef i kommunen i flera års tid. Hennes bild är inte att problemen ökat de senaste åren.

– Ur ett personligt perspektiv kan jag inte se att det här har accelererat eller ökat speciellt mycket, säger hon och lägger till att det är vanligast bland äldre elever.

Eftersom åtgärderna har sin grund i skollagen planerar Malmö stad inte att förändra sitt arbetssätt.

För att minska mängden avstängda elever handlar det istället om att arbeta än hårdare med åtgärdstrappan - och att man från högre håll står för en bra resursfördelning mellan skolområden, anställer förstalärare och ger lärare högre löner.

– Det finns säkert ytterligare saker vi kan göra men det handlar om att ha tydliga insatser och anpassningar för de elever man har.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM