Ny president huvudvärk för Trump

Den nye vänsterpresidenten i Sydkorea kan sätta krokben för Donald Trump.

Det blir svårt för den amerikanske presidenten att köra tuffa tag mot Nordkoreas kärnvapen om Sydkorea röker fredspipa med diktaturen i norr.

Moon Jae-in.

Konflikten om Nordkoreas kärnvapen är en av de potentiellt farligaste krishärdarna i världen.

Tonläget är oerhört högt, nästan i falsett. Nordkorea hotar med kärnvapenangrepp mot grannen i syd och mot USA. Trump upprepar gång på gång att militära aktioner inte kan uteslutas.

Även om han på sistone slagit alla med häpnad när han plötsligt föreslagit förhandlingar och sagt att det "vore en ära" att träffa Nordkoreas unga diktator. Hemliga samtal mellan de två länderna ska denna vecka inledas i Oslo enligt flera källor.

Världen är givetvis orolig för vad som kan hända när två oberäkneliga och irrationella ledare mäter sina krafter mot varandra. Men mest oroliga är befolkningen i Sydkorea. De ligger i frontlinjen ifall Nordkorea genomför en konventionell militär attack över gränsen eller skickar raketer mot huvudstaden Seoul.

Ta smällen

Skulle Donald Trump få för sig att attackera i Nordkorea i preventivt syfte för att stoppa deras kärnvapenprogram är det Sydkorea som får ta smällen.

Under den tidigare korruptionsåtalade presidenten Park Guen-hye var Sydkorea och USA rätt mycket på samma våglängd. Det kommer sannolikt att ändras efter dagens presidentval när Moon Jae-in tillträder, en före detta människorättsaktivist och advokat som står till vänster i sydkoreansk politik.

President Park, dotter till förre diktatorn Park Chung-hee, har avsatts och sitter bakom lås och bom i väntan på rättegång för korruptionsanklagelser.

Moon vill blåsa nytt liv i den så kallade solkskenspolitiken som Kim Dae-jung prövade i början av 2000-talet. En politik som gick ut på att genom dialog och samarbete få Nordkorea att ge upp sina kärnvapen. Återföreningen av familjer som splittrades av landets delning 1953 är en viktig ingrediens.

Fientlig handling

Han är beredd att resa till Pyongyang och besöka Nordkoreas diktator. Han vill se flera ekonomiska zoner liknande Kaesong där sydkoreanska företag kan investera i norr.

Han är inte alls förtjust i att USA med stöd av den avsatta Park monterat upp missilförsvaret Thaad på en golfbana i Sydkorea. Särskilt inte som Trump dessutom begärt att Sydkorea ska betala för systemet. Moon anser att missilförsvaret kan ses som en fientlig handling av Nordkorea och vill att en särskild kommission ser över om Thaad ska få operera vidare.

Även om Moon Jae-in preliminärt vunnit en storseger så är Sydkorea fortsatt ett väldigt delat land. Ena halvan av befolkningen tror med på en mjukare linje mot Pyongyang medan den andra halvan vill fortsätta den tuffa politiken.

Sanningen är att ingen av de två vägarna varit särskilt lyckosam. Av det enkla skälet att Nordkoreas gammelkommunistiska regim ser sina kärnvapen som en livförsäkring.

Bygga i lugn och ro

I samma stund man gör sig av med dem är man rädd att USA och dess allierade invaderar och störtar diktaturen. Nordkoreas enda skäl att gå med på förhandlingar är att förhala status quo så att man i lugn och ro ska hinna utveckla sin teknik för att göra kärnvapnen tillräckligt små och ge missilerna tillräckligt lång räckvidd för att nå USA:s västkust.

I sämsta fall innebär ett val av Moon att USA och Sydkorea hamnar på kollisionskurs med varandra över hur Nordkorea ska desarmeras. Vilket diktatorn Kim Jong-un i så fall kan utnyttja.

I bästa fall kan USA och Sydkorea genom att spela ”bad cop, good cop” öka pressen på kommunistdiktaturen.