Sverige firar första advent med bockar, ljus och tomtar

Första advent är här och nedräkningen inför jul tar fart.

För att komma in i julstämning är det många som tänder första adventsljuset och sätter upp julstjärnan.

Men det har även vuxit fram nya adventstraditioner på senare år.

Mörker och kyla ligger kring vårt hus och många väntar på julen vid ett levande ljus. Vi plockar upp de dammiga ornamenten som mormor gav oss förra julen, vi drar fram adventsstjärnan som ska upp i fönstret och framför allt tänder vi det där levande ljuset. Det första i adventsljusstaken.

Traditioner som levt med oss i generationer. Men de är kanske inte är så gamla som man kan tro. Mattias Axelsson är traditionsexpert och gymnasielärare.

– Det är under 1900-talet som adventsfirandet i Sverige tar fart. Vi får första adventskalendern, adventsljusen och adventsstjärnan. Hade du hoppat tillbaka till mitten på 1800-talet hade inget av det som vi tänker på som adventsfirande i dag funnits. Ingen Gävlebock och inga tomteparader heller.

helskärm

Den flammande bocken

Under den första söndagen i advent invigs Gävles största kändis – den enorma Gävlebocken av halm. En tradition som levt med staden sedan 1966.

– Om du tittar på det äldre julfirandet, då la man in halm i stugorna för att det skulle bli fint. Därför använde man halm som material när man gjorde julpynt som halmbockar.

Men de allra flesta svenskar tänker nog mera på destruktion än konstruktion när det kommer till Gävlebocken.

– Den har blivit känd utifrån frågan om den ska brännas eller inte brännas. Det är inte bocken i sig, utan om den ska få stå kvar, säger Mattias Axelsson.

I sin 56-åriga historia har den bränts ner eller förstörts på annat sätt många gånger. Den har faktiskt förstörts fler gånger än den överlevt och från arrangörshåll har man provat en mängd olika säkerhetsåtgärder. Därför är mycket av säkerhetsarbetet hemligt i dag.

– De som vill bränna ner den hittar olika metoder för att göra det, något som är en väldigt speciell tradition.

helskärm

Paraden till shoppingen

Vänder vi blicken västerut i landet hittar vi en annan första adventstradition som sticker ut. I Alingsås hittar vi landets äldsta kvarvarande tomteparad – som firar 78 år i år.

En lång parad genom staden under ledning av tomtemor och tomtefar, tillsammans med dans och musik, samtidigt som staden lyses upp av evenemanget Christmas lights.

– Tomteparaden förekom i väldigt många städer under 1900-talet. Det var ofta i anslutning med att man började julskyltningen. Då går man genom staden för att rikta uppmärksamhet mot att julhandeln drar i gång, säger Mattias Axelsson.

helskärm

Nya nissebuset

Varje adventstradition andas dock inte anrika anor från 1900-talet. Mattias Axelsson har, med hjälp av en undersökning av PresentBolaget, uppmärksammat en tradition som vuxit fram under sent 2010-tal i Sverige – Nissebus.

– Bland barnfamiljer är det 27 procent som har en nissedörr, eller nissebus. Det är barnföräldrar som gör en miniatyrdörr som man lägger vid golvet, vid en list. Sen lägger föräldrar ut någon typ av paket vid dörren varje dag i december, eller så säger man att nissen har gjort något bus. Det blir som en mera avancerad adventskalender.

Fenomenet har haft starkt genomslag på sociala medier, som ofta svämmar över med små nissedörrar.

– Det kommer från en amerikansk tradition som heter ”Elf on the shelf”. Så det är en importerad tradition som vuxit explosionsartat senaste åren, säger Axelsson.