Svenske Nicholas sköts ihjäl i skolmassakern i Florida

Johanna Rapp

Svenske Nicholas Dworet, 17, sköts till döds i skolmassakern i Florida.

Nicholas hade precis fått ett stipendium för att simma på universitetet – och hans mamma Annika, 48, berättar att han drömde om att tävla för Sverige i simning.

– Hans dröm och mål var att han kanske skulle kunna få vara med och tävla för Sverige i de olympiska spelen, säger Annika Dworet, 48.

Nicholas Dworet, 17, var lycklig. Han var kär. Han hade mycket han såg fram emot. 17-åringen hade nyligen fått ett stipendium till University of Indianapolis tack vare att han var en framgångsrik och lovande simmare.

Men den 14 februari, på alla hjärtans dag, förändrades allt.

Nicholas Dworet, 17, sköts till döds på sin skola Marjory Stoneman Douglas High School, som ligger i den lilla staden Parkland, norr om Miami i Florida, USA.

Annika Dworet, 48, hade precis varit och handlat på Walmart i närheten och skulle hämta upp sina två söner, Nicholas, 17, och Alexander, 15, när hon såg hur flera barn och ungdomar började springa emot henne.

– Jag såg helikoptrar och militärbilar och barn som grät och jag frågade en pappa vad som hade hänt. Han berättade att det hade varit någon skottlossning och då försöker jag ringa till mina pojkar, säger hon.

Annika fick tag på sin yngste son, Alexander. Han berättade att han var i en ambulans – och hade blivit skjuten i huvudet.

– Han berättade att han satt i klassrummet och helt plötsligt sköt någon genom en ruta. Någon blev skjuten i benet och han kände någonting på huvudet och sedan var helt plötsligt hela hans tröja röd. Han trodde först att det var någon som skjutit med paintball, men när han luktade på det förstod han att det var blod, säger hon och berättar att Alexander klarade sig med lindriga skador.

Fick inte tag på sonen

Samtidigt försökte Annika få tag på sin äldste son, Nicholas. De ringde och ringde, åkte till ställen dit eleverna evakuerats efter skjutningen – men ingenstans hittade de Nicholas. Klockan 03.00 på natten fick de beskedet: deras son hade mist sitt liv inne på skolan.

– Man hoppades till sista sekunden att det skulle vara någonting annat som hade hänt, att han kommit därifrån eller att han hamnat på sjukhuset och ingen visste vem han var. Det var fruktansvärt, säger hon.

”Har inte lämnat huset”

Annika flyttade från Sverige till USA för ungefär 25 år sedan. Nu är släktingarna på väg från Sverige och familjen Dworet sörjer nu omgiven av vänner och bekanta.

– Jag har inte lämnat huset. Vi har familj och vänner runt oss, de är väldigt hjälpsamma och försöker stötta oss allt de kan. Vi försöker ta hand om vår andra lilla son, som dels blev skjuten och som förlorade sin bror.

Hon berättar att familjen besökte Sverige ungefär vartannat år. Då brukade Nicholas, som är svensk medborgare och väldigt seriös med sin simning, få träna med en klubb i Örebro.

– De hade fortfarande kontakt och han pratade om att han gärna ville tävla för Sverige. Hans dröm och mål var att han kanske skulle kunna få vara med och tävla för Sverige i de olympiska spelen, säger Annika och tillägger:

”Fick träffa Sarah Sjöström”

– Han hade så mycket framför sig och hade precis kommit in på college. Det är så fruktansvärt. Jag försöker fokusera på att han var väldigt, väldigt lycklig just nu. Han var väldigt glad och lycklig och älskade sitt liv på alla sätt. Allt han tog sig för gjorde han till 100 procent.

Annika berättar om när de i somras var hemma i Sverige och besökte sim-SM i Borås.

– Då fick han träffa Sarah Sjöström. Hon var hans stora idol.

Drömmen om att få tävla på högsta nivå i simning var hela tiden närvarande. På väggen i sitt rum, ovanför sängen, hade Nicholas satt upp en lapp.

– Där hade han skrivit ”mitt mål är att jag skulle vilja simma för Sverige i olympiaden 2020 i Tokyo” och vilka tider han skulle uppnå, säger Annika.