Kommuner tjänar hundratals miljoner på parkeringsböter

Publicerad 2016-09-06

En granskning som TV4:s ”Kalla fakta” gjort av parkeringsbranschen visar att de gula lapparna har blivit en pålitlig inkomstkälla för Sveriges kommuner.

Förra året drog kommunerna in över 800 miljoner i p-böter – varv många i efterhand visat sig vara felaktiga.

Bara Stockholms stad fick in 389 miljoner.

– Det är mycket pengar, säger Fredrik Alfredsson, ansvarig för parkeringsfrågor vid Stockholms stads trafikkontor.

Parkeringsböter, en vardaglig företeelse som därtill kan väcka starka känslor.

I säsongstarten av TV4:s ”Kalla Fakta” har programmet synat hur väl kommuner skyltar p-reglerna. Nedslag görs i 20 olika kommuner, från Lidingö och Solna norr om Stockholm till Kungälv strax utanför Göteborg och Vänersborg i västra Sverige.

Miljoner till kommunerna

Och enligt siffror från Transportstyrelsen är det betydande summor som trillar in i kommunkassorna. Enligt Kalla fakta finns till och med kommuner som budgeterar för inkomsterna från p-böter. Vilket alltså innebär att parkeringsvakterna måste lappa bilar för att få ekonomin att gå ihop.

Förra året budgeterade Stockholms stad exempelvis med intäkter på 330 miljoner i p-böter. Utfallet av antalet lappade bilar blev hela 389 miljoner kronor.

Fredrik Alfredsson, avdelningschef vid Stockholms stads trafikkontor och ansvarig för parkeringsfrågor, ser dock ingen risk med att kommunen budgeterar för felparkeringsavgifter.

– Nej, inte som jag kan se det, vi försöker verkligen minimera de fel som finns, säger Alfredsson.

Samtidigt visar Kalla Faktas granskning att p-böter många gånger är felaktigt utfärdade. Trots det fortsätter p-vakterna att lappa. De hittar också exempel på otydlig skyltning och ”parkeringsfällor” som inte rättats till – trots att polisen har avskrivit p-böterna.

”Vi är ingen tillsynsmyndighet”

Transportstyrelsens utredare Lars Hammar säger till Kalla Fakta att skyltarna inte får vara vilseledande samt att de ska vara utformade och placerade så att föraren ser dem i tid och förstår vad de betyder, vilket också framgår tydligt i vägmärkesförordningen.

Men i slutändan är det kommunerna som ansvarar för att sätta upp dem.

– Vi är ingen tillsynsmyndighet över kommunerna när det gäller utmärkning. Jag har ingen uppfattning av hur bra eller dåligt det ser ut, säger Lars Hammar till tv-programmet.