Dömda och efterlysta brottslingar får bidrag

Uppdaterad 2018-06-30 | Publicerad 2018-06-26

Dömda och efterlysta brottslingar tar öppet del av samhällets förmåner och sociala skyddsnät, avslöjar Aftonbladet i dag.

I stället för att sitta i fängelse kvitterar de ut hundratusentals kronor i bidrag och ersättningar, driver fall i domstolar och förnyar sina körkort – utan att polisen hittar dem.

– Det är ett hån mot brottsoffren och alla som gör rätt för sig i samhället, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren.

146 personer med svenska personnummer som mellan 2012 och 2015 inte infann sig för att avtjäna sina fängelsestraff är fortfarande efterlysta, enligt Kriminalvården.

Aftonbladets granskning av denna grupp visar att mer än var fjärde – 38 efterlysta som är dömda till fängelse – på olika sätt har fått hjälp av svenska myndigheter eller lämnat tydliga spår samtidigt som de har hållit sig undan rättvisan.

”Vårt uppdrag är beskattning, inte att hålla koll på efterlysta”, säger Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

De har bland annat:

  • drivit egna fall i förvaltningsrätten
  • förnyat körkortet hos Transportstyrelsen
  • fått pengar från Försäkringskassan
  • fått pengar från Pensionsmyndigheten
  • fått ekonomiskt bistånd från en kommun
  • bytt folkbokföringsadress hos Skatteverket
  • överklagat en vårdnadstvist till Högsta Domstolen
  • registrerat nya bolag hos Bolagsverket
  • haft arbetsinkomster som varit kända för Kronofogden och Skatteverket

Trots att brottslingarna helt öppet tar del av samhällets förmåner och sociala skyddsnät hittar polisen dem inte. Men Aftonbladets reportrar lokaliserar flera efterlysta med hjälp av helt offentliga uppgifter från svenska myndigheter.

Platschefen är en efterlyst brottsling

Bara genom att ringa till Kronofogden vet vi att en 54-årig man, dömd till fyra månaders fängelse för bokföringsbrott, tjänar cirka 50 000 kronor i månaden och att han jobbar för ett av Sveriges största byggföretag. Genom att söka på personens namn och arbetsplats på Google får vi dessutom reda på att han är platschef i en mellanstor svensk stad. Företaget bekräftar hans anställning när vi ringer.

En 60-årig kvinna, dömd för grovt rattfylleri till en månads fängelse, svarar själv i telefon när vi ringer till hennes mamma. Den efterlysta säger att polisen inte har sökt henne.

– Vad är det du vill?

Prata med dig eftersom du håller dig undan rättvisan.

– Okej. Men då får jag ta tag i det, vet du.

Hur då?

– Ja, det är väl bara att kontakta polisen.

Varför ska du göra det nu plötsligt?

– Det kanske jag inte gör plötsligt. Men det kanske blir så småningom.

Om personen inte är häktad när domen avkunnas skickar Kriminalvården ett brev där det står var och när straffet ska avtjänas. Vår granskning visar att ett antal dömda saknar fast adress och har inte ens kvitterar ut meddelandet. Då får polisen uppdraget att hämta personen till fängelset. Om det misslyckas efterlyses brottslingen i alla polisdistrikt i Sverige.

En efterlyst 56-årig man dömd för stöld till två månaders fängelse berättar för Aftonbladet att han inte brydde sig om brevet från Kriminalvården där det stod att han skulle infinna sig till ett fängelse.

– Jag väntar på skjuts av polisen, skämtar han.

”Inte vårt uppdrag kolla efterlysta”

Polisen använder myndigheters offentliga uppgifter för att få tag i efterlysta. Men polisen fokuserar mest på om folkbokföringsadressen har ändrats, de undersöker inte lika många myndighetskällor som Aftonbladet.

– Det gäller ju att folkbokföringsadressen uppdateras vartefter, det är ju det man har att gå på, säger Göran Pettersson, chef vid polisen handräckningsgrupp i Stockholms city.

Många efterlysta kan undgå upptäckt i åratal. Fler skulle troligen kunna gripas om polisen fick ett automatiskt larm varje gång myndighetsuppgifter om efterlysta ändras. Så sker inte i dag.

– Polisens it-system för efterlysta personer (NEPU) erhåller inga automatiska uppdateringar från andra it-system, säger Malin Näfver vid Polisens nationella mediecenter.

Utbytet finns inte heller åt andra hållet – varken Skatteverket eller Försäkringskassan vet vilka som är efterlysta av polisen.

– Vårt uppdrag är beskattning, inte att hålla koll på efterlysta, säger Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

24 av 146 efterlysta i Aftonbladets granskning har haft en registrerad inkomst hos Skatteverket. Pengarna kommer antingen från svenska myndigheter eller en arbetsgivare. Uppgifter om vem som betalat ut pengarna är normalt sett belagda med sekretess. Men polisen kan få ut uppgifterna om det gäller fängelsedömda, enligt Pia Bergman.

Vet inte vilka som är efterlysta

Inte heller Försäkringskassan vet vilka personer som är efterlysta av polisen. Myndigheten har betalat ut bidrag och andra ersättningar till flera personer i granskningen. Bland annat har en 56-årig man tagit emot över 600 000 kronor från Försäkringskassan sedan han efterlystes 2012. Han är dömd för grovt bedrägeri till fängelse i ett år och åtta månader.

– Vi har påkallat behovet till politikerna om att få dela information mellan myndigheter, säger Britt-Marie Hultström, chef för Försäkringskassans kontrollverksamhet.

”Det är Kriminalvårdens uppdrag att se till att ditt straff verkställs”, skriver Kriminalvården på sin hemsida. Men Joakim Righammar, chef för placeringssektionen på Kriminalvården, betonar att det är polisen som har ansvaret för att faktiskt hämta de efterlysta.

– Vårt ansvar är att lämna information och fatta beslut om efterlysning. Jag uppfattar det som att vi lyckas väldigt bra. Ser man till en helhet så är det en väldigt liten del som inte verkställer sina straff, säger han.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren, är inte lika nöjd.

– Det är ett hån mot brottsoffren och alla som gör rätt för sig i samhället. Ett typexempel på Sveriges blåögdhet. Man kan inte ha förmånliga sociala system om man inte också har ett bättre kontrollsystem, säger han.

Totalt var 905 fängelsedömda personer efterlysta den 1 maj, uppger Kriminalvården.

Fotnot 1: Vi har enbart granskat efterlysta med svenska personnummer, inte efterlysta med samordningsnummer (tillfälliga id-nummer för icke folkbokförda i Sverige). Samordningsnumren är ofta inte ens sökbara för myndigheterna. Den 1 maj i år var 278 fängelsedömda som efterlystes mellan 2012 och 2015 fortfarande efterlysta. 146 hade personnummer, 132 samordningsnummer.

Fotnot 2: Handräckning innebär att polisen hjälper en annan myndighet, i det här fallet Kriminalvården med att gripa efterlysta.