Nytt dystert rekord: 45 sköts ihjäl 2018

Över 300 skjutningar. 45 döda. 135 skadade.

Så ser det svenska skjutvapenvåldets facit ut för 2018, enligt polisens slutgiltiga statistik som nu är klar.

En oroväckande tendens är att skjutningar nu drabbar även mindre städer.

– Vi har ett väldigt allvarligt läge i Sverige och det är helt oacceptabelt att det här fortsätter, säger Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, till TT.

Totalt skedde 306 skjutningar i fjol. 135 personer skadades och rekordmånga – 45 personer – dog. 2017 dog 43 personer. 2016 och 2015 var antalet 28, och åren dessförinnan betydligt lägre.

Många av skjutningarna har kopplingar till kriminella konflikter och utsatta områden. En majoritet av skjutningarna under 2018 skedde på allmän plats i tättbebyggt område, enligt polisen.

Unga tar över

– Vi ser att de här morden med skjutvapen finns i miljöer med organiserad kriminalitet och utsatta områden. Men vi ser också att helt oskyldiga drabbas, säger Mats Löfving.

Det här sker trots att polisen enligt Löfving jobbat mer offensivt mot skjutvapenvåldet 2018 än någonsin tidigare. Exempelvis har fem gånger fler – totalt 330 personer – häktats av domstol med hjälp av den nya vapenlagen.

– Vi konstaterar att häktena, fängelserna och de särskilda ungdomshemmen är fulla. Men det vi ser är att väldigt unga människor tar över när vi låser in de etablerat kriminella, säger Löfving.

Även 2019 riskerar att bli ett tufft år, enligt polisen. Redan har tre dödsskjutningar inträffat. Och Mats Löfving ser oroväckande tendenser att skjutvapenvåldet drabbar även mindre städer.

– Eskilstuna, Örebro, Värnamo, Umeå och Borlänge – där har vi sett skjutningar. Det går inte att se några tydliga samband med utsatta områden och organiserad kriminalitet. Men ändå våld med skjutvapen. Det är viktigt att det inte sprider sig ut i landet.

Stöd till unga

Grundproblemet är att det görs för lite för de väldigt unga, säger Löfving.

– Forskningen visar ju entydigt att den överlägset starkaste brottsförebyggaren är en sund familj med rätt värderingar. Alla familjer som inte självständigt klarar av att ta hand om sina unga måste få stöd.

I vissa utsatta områden går över hälften ut nian utan att kunna läsa vidare.

– Det är rena skolan in i kriminalitet, säger Mats Löfving.

I höstas visade också en rapport att av 15 000 personer som kan länkas till organiserad kriminalitet har ungefär hälften en psykiatrisk diagnos.

– Då undrar vi såklart, var är barn- och ungdomspsykiatrin? Var är den som brottsförebyggare? Det polisen gör måste hänga ihop med vad andra gör. Annars kommer inte det här att bli bättre, säger Mats Löfving.