Protestvågen som skakar Mellanöstern

Efter att folket i Tunisien och Egypten tvingat bort presidenterna från makten och fått regimerna att falla har en protestvåg brutit i Mellanöstern och Nordafrika.

Här är en guide om läget i de regimer som är på väg att falla.

Libyen

Styre: Överste Muammar Gaddafi har styrt sedan 1969 och har ett eget styrelsesätt med en blandning av arabnationalism, islamism och socialism. Hans styr landet genom säkerhetsstyrkorna. Politiska partier är förbjudna.

Befolkning: Omkring 5,6 miljoner invånare, av dem är 97 procent sunnimuslimer

Det här handlar konflikten om: Gadaffi har styrt landet med järnhand i över 40 år. Folket vill ha demokrati.

Aktuellt läge: Under den så kallade Vredens dag blossade demonstrationerna upp på allvar. Minst 34 personer har dödats i demonstrationerna. Enligt ett vittne som pratat med tv-kanalen al-Jazira har minst 200 människor dödats, enligt TT. På söndagen öppnade militären eld vid en begravning – 15 människor uppges ha dött. Vittnen har använt ord som massaker för att beskriva situationen i landet.

Bakgrund: Gadaffi tog makten i en statskupp 1969 när monarkin störtades. Hans ledarskap medförde en hel rad konflikter med omvärlden. Oljetillgångarna användes för att få inflytande i andra länder. 2003 gick Libyen med på att lägga ned planerna på att skaffa kärnvapen för att kunna accepteras in i världssamfundet.

Bahrain

Styre: Konstitutionell monarki med ett tvåkammarparlament där ena kammaren är folkvald. Kungen heter Hamad bin Isa al-Khalifa.

Befolkning: Omkring 690 000 invånare, cirka 70 procent är shiamuslimer och 30 procent sunni

Det här handlar konflikten om: Demokrati och människorättsfrågor. En majoritet av folket är shiamuslimer, men den styrande familjen är sunnimuslimer. Det är straffbart att kritisera regeringen (som tillsätts av kungen) och demonstranterna kräver bland annat att politiska fångar släpps.

Aktuellt läge: Protesterna på huvudstaden Manamas eget befriesetorg, Pärlrondellen, handlar om krav på demokrati och dialog mellan oppositionen och regimen. Människor har börjat tälta på torget och minst fem personer har skjutits ihjäl, rapporterar Sveriges radio.

Bakgrund: Familjen Al-Khalifa tog makten under 1700-talet. 1971 blev Bahrain en självständig stat. Kung Hamad har suttit sedan 1999. Han har genomfört vissa demokratiska förbättringar, men det finns fortfarande ett stort missnöje bland annat med kungens farbror, Khalifa, som varit premiärminister sedan 1971.

Bahrain är ett finanscentrum som lockar många utändska investerare. Den unga befolkningen är välutbildad och de allra flesta har tillgång till internet. Det är det minsta landet till ytan av Gulf-länderna och skulle egentligen ha ingått i Förenade arabemiraten, men valde att stå utanför.

Egypten

Styre: Landet styrs under en övergångsperiod efter president Hosni Mubaraks avgång av militären. Den har lovat att uppfylla folkets krav på reformer.

Befolkning: 80 miljoner invånare, majoriteten sunnimuslimsk, men även en kristen minoritet finns.

Aktuellt läge: I veckan har tusentals arbetare och tjänstemän gått ut i strejk med krav på högre löner. Det styrande höga militärrådet som tagit över efter Mubarak har uppmanat befolkningen att avsluta demonstrationerna, för att reparera den söndertrasade ekonomin

Det här handlar konflikten om: Tända efter tunisiernas lyckade demonstrationer gav sig tusentals, kanske miljontals, människor ut för att demonstrera mot president Hosni Mubarak som styrt landet i över 30 år. Efter drygt två veckors protester tvingandes han avgå den 11 februari i år. Demonstranterna krävde bättre ekonomisk standard och demokratiskt styre.

Bakgrund: Egypten utropade sin självständighet 1922 och 1953 blev landet en republik. Sedan dess har landet styrts av tre presidenter, utan demokratiska val: Gamal Abdel Nasser, Anwar Sadat och Hosini Mubarak.

Jemen

Styre: Jemen har en direktvald lagstiftande församling och dessutom en rådgivande församling. Medlemmarna i den rådgivande församlingen utses av president Ali Adbullah Saleh som styrt landet i 32 år.

Befolkning: 22,9 miljoner invånare. 70 procent av befolkningen räknas till den sunnimuslimska majoriteten. Övriga 30 procent är shiamuslimsk.

Det här handlar konflikten om: Demonstranterna kräver i första hand bättre ekonomisk standard och president Ali Adbullah Salehs avgång.

Aktuellt läge: Flera personer skadades allvarligt i strider mellan demonstranter och regeringsanhängare i huvudstaden Sanaa på lördagen.Sammanlagt har cirka tio personer omkommit i de sanrt två veckor långa protesterna. Presidenten har lovat att inte ställa upp för återval 2013, men många misstror honom och kräver hans omedelbara avgång.

Bakgrund: Det moderna Jemen bildades 1990 efter att Nordjemen slogs ihop med Sydjemen. President Ali Abdullah Saleh har styrt landet sedan dess och och var dessförinnan president för Nordjemen 1978. 1999 utlyste Ali Abdullah Saleh landets första presidentval. Han fick själv 96,2 procent av rösterna och omvaldes 2006.

Tunisien

Styre: Efter de folkliga protesterna som fick president Ben Ali att avgå i början av 2011 styrs landet av en övergångsregering bildats och demokratiska val planeras under året.

Befolkning: 10,4 miljoner invånare. 98 procent är sunnimulismer. 1 procent utgörs av kristna, judar och andra religioner.

Det här handlar konflikten om: De folkliga protesterna kring årsskiftet 2010/2011 handlade främst om ökade livsmedelspriser och arbetslöshet. Senare framfördes även krav på demokratiska reformer och respekt för mänskliga rättigheter. Protesterna kom att kallas Jasminerevolutionen och ledde till att president Ben Ali avgick.

Aktuellt läge: En övergångsregering har bildats och demokratiska val planeras under 2011, men det poltiska läget i landet är mycket osäkert. Ben Ali uppges ha fått en stroke och ligger i koma i ett saudiskt sjukhus.

Bakgrund: Tunisien utropade sig självständigt 1956. Året därpå avskaddes monarkin och Habib Bourguiba utropade sig till president. Han avsattes efter 30 år, 1987, och efterträddes av Zine El Abidine Ben Ali. Efter 23 år vid makten tvingades Ben Ali bort av folkliga demonstrantioner, vilket blev gnistan som tände de övriga folkliga demonstrationerna i regionen.

Algeriet

Styre: Algeriets författning ger landets president en stark ställning – presidenten är både statschef, överbefälhavare och försvarsminister. Presidenten väljs i direktval för en femårsperiod. Premiärminister och regering utses av presidenten. Presidenten Abdelaziz Bouteflika har styrt landet sedan 1999.

Befolkning: 35,9 miljoner invånare. 99 procent är sunnimuslimer, 1 procent är kristna och judar.

Det här handlar konflikten om: Den tidigare ledaren i regimen Abdelhamid Mehri har gått ut och krävt omfattande politiska förändringar. Gatorna i de större städerna har fyllts av demonstranter som också kräver demokratiska reformer och krav på bättre ekonomisk standard.

Aktuellt läge: Polisen ingrep på lördagen mot ett demonstrationståg med tusentals människor som kräver demokratiska reformer. Polisen splittrade demonstranterna i mindre grupper och hindrade dem från att tåga vidare. Inga dödsfall har rapporterats.

Bakgrund: Algeriet är Afrikas näst största land och har både olje- och gastillgångar men utbredd korruption. Ett undantagstillstånd har varit i kraft sedan 1992. Presidenten Abdelaziz Bouteflika har suttit sedan 1999 med stöd av militären.

Iran

Styre: Islamisk republik sedan 1979. Landets rättssystem bygger på islams lagar, sharia. Statsskicket baseras på det så kallade rättslärdas stat, bestående av en högste ledare, Väktarrådet, Expertförsamlingen, presidenten och majlis (det lagstiftande parlamentet).

Befolkning: Cirka 70 miljoner invånare. 90 procent shiamuslimer och 9 procent sunnimuslimer.

Det här handlar konflikten om: Demonstranterna kräver i första hand presidentent Mahmoud Ahmadinejads avgång och nya val.

Aktuellt läge: I fredags fylldes gatorna av demonstranter trogna regimen. Men demonstrationerna urartade och två personer skadades och flera greps. Oppositionsgrupper har organiserat sig via internet och har uppmanat till fler demonstrationer. På söndagen kom rapporter om stora demonstrationer i huvudstaden Teheran.

Bakgrund: Seyed Ali Khamenei är Irans högsta andlige ledare. Han tog över efter Ayatollah Khomeinis död 1989. Sedan 2005 är Mahmoud Ahmadinejad landets president. 2009 omvaldes han, men uppgifterna om att han fuskat satte igång stora demonstrationer som effektivt slogs nera av regimen.

Marocko

Styre: Konstitutionell monarki där kungen också styr politiskt. Han har bland annat rätt att upplösa parlamentet.

Befolkning: Omkring 32,2 miljoner invånare, varav 99 procent är sunnimuslimer

Det här handlar konflikten om: Folket vill att makten förflyttas från kungen till folket och att regeringen och parlamentet upplöses.

Aktuellt läge: Demonstrationsvågen har nått Marocko. Under söndagen samlades minst 2 000 demonstranter i huvudstaden Rabat för att demonstrera, uppger TT. Protesterna har varit fredliga och handlar om att få kung Mohammed VI att avgå.

Bakgrund: Marocko har nära kontakter med Europa. Sedan kungen tillträdde har samhällsklimatet förbättrats. Landet har varit en monarki sedan 700-talet.

Irak

Styre: Irak är en federal republik. President är Jalal Talabani. Upproren äger rum i norra Irak, i Kurdistan. Kurdistan går över Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Kurdistan är ingen egen stat, men styrs av presidenten Massoud Barzani.

Befolkning: I hela Irak bor omkring 25, 4 miljoner människor, 34 procent är sunnimuslimer och 63 procent är shiiamuslimer. Den största etniska minoriteten är kurder. De utgör en knapp femtedel av befolkningen.

Det här handlar konflikten om: Befolkningen i Kurdistan vill ha demokrati och få bort korruptionen. Folket kräver Barzanis avgång och att någon tar på sig ansvaret för ihjälskjutningen av demonstranter.

Aktuellt läge: Revoltvågen har nått även Kurdistan i norra Irak där minst två ungdomar dödats av polisen. Sedan bilder på en ihjälskjuten tonåring börjat spridas har upproret stärkts.

Bakgrund: Irak blev officiellt självständigt 1932. Saddam Hussein, ledare för Baath-partiet, tog makten 1979 och inledde kort därefter ett krig emot Iran som kom att vara i åtta år. 1990 invaderade Irak Kuwait som en följd av den dåliga ekonomin som kriget orsakade. Kurderna utropade sig som självständiga 1992.

2003 inledde USA invasionen av Irak med ett första syfte att hitta massförstörelsevapen som man misstänkte fanns där. Några vapen hittades inte.

Kuwait

Styre: Landet är en konstitutionell monarki med ett demokratiskt valt parlament. Kvinnor fick rösträtt 2005. Politiska partier är inte tillåtna. Ledare för landet kallas emir.

Befolkning: Omkring 2,2 miljoner, varav 60 procent sunnimuslimer och 25 procent är shiiamuslimer.

Det här handlar konflikten om: Beduiner och araber från grannländerna har levt länge i landet utan samma rättigheter som landets egna invånare. De kräver nu att få bli medborgare.

Aktuellt läge: Landet har stora oljeresurser och har en expanderande ekonomi. I helgen har ett 30-tal personer skadats i sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och statslösa som kräver att få medborgarskap.

Bakgrund: Landet har historiskt haft ett vänskapsavtal med Storbritannien för att förhindra att turkarna införde ett direktstyre i landet. Avtalet upphörde 1961. Irak har flera gånger krävt att Kuwait ska tillhöra Irak. När Storbritannien gick in militärt i landet fick de planerna läggs ned.