Amy höll på att dö – ingen hjälpte till

avJasmin Lindberg

Publicerad:

När diabetessjuka Amy Rydén skulle handla på köpcentret i Mölnvik drabbades hon av ett kraftigt blodsockerfall och allt svartnade.

Trots att hon kämpade för sitt liv.

– Jag hade kunnat förlora mitt liv för att ingen fanns där och hjälpte till, säger Amy Rydén.

Det var första lördagen i november som 22-åriga Amy Rydén var på väg till köpcentret i Mölnvik för att handla. Planen var att hon skulle köpa druvsocker och annat för att förbereda sig eftersom hon kände sig krasslig. Men när hon steg av bussen drabbades hon av ett oväntat blodsockerfall, något som tidningen Mitt i tidigare rapporterat om.

– När jag steg av bussen kände jag mig låg men samtidigt tänkte jag att jag var van vid det här men hade fel, säger Amy Rydén och fortsätter:

– Någonstans insåg jag att det här är värre än vad det brukar vara.

1 av 3 | Foto: Privat

Nära på att dö: Folk pekade och skrattade

För tre, fyra år sedan upptäckte Amy att hon led av en ospecificerad variant av diabetes som inte behandlas med insulin. Och det innebär att hon dagligen behöver hålla koll på sin blodsockernivå för att hålla den i balans.

När det började svartna framför ögonen satte hon sig på marken framför Systembolaget i Mölnvik – allt för att inte falla ihop mitt på gatan. Hon tog upp sin telefon och ringde till sin mamma och sedan till SOS alarm.

– Jag minns att jag pratade med mamma och kunde inte andas. Folk gick förbi, vissa pekade någon stannade för att stirra och några gick förbi och skrattade åt mig, berättar Amy Rydén och fortsätter:

– När de skrattade skämdes jag och tänkte vad gör jag för fel? Jag hade kunnat förlora mitt liv för att ingen fanns där och hjälpte till.

”Vi borde bry oss mer om varandra”

Amy togs till Södersjukhuset där de konstaterade att hon hade lunginflammation, vilket påverkade hennes värden ytterligare. Efter händelsen skrev Amy ett inlägg i Facebookgruppen Värmdöbor som fick stor respons.

– I gruppen möttas jag av kärlek, och många skrev att det här inte var okej som jag blivit behandlad, berättar hon.

Genom att dela sin historia hoppas Amy att människor ska ta varandra på större allvar och hjälpa till när det behövs.

– Jag tycker vi borde bry oss mer om varandra då vi bygger samhället tillsammans, säger Amy och fortsätter:

– Tänk om jag skulle gå förbi någon och senare får höra att personen inte klarade sig, att jag hade kunnat rädda den människans liv. Det hade inte jag kunnat leva med.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Diabetes

Stockholm