Spänt omkring kriget: "Konstant upptrappning"

Martin Mederyd Hårdh/TT

Publicerad 2024-01-06

Kriget mellan Israel och Hamas orsakar spänningar i Mellanöstern i stort. Här flyger en israelisk militärhelikopter längs med gränsen till Gaza. Bilden togs den 1 januari.

Runt omkring Gazakriget rasar kriser i vad som beskrivs som en konstant upptrappning.

Ingen verkar vilja ha ett storkrig, men frågan är om någon kan kontrollera det.

– Nerverna är på spänn i hela regionen, säger experten Bitte Hammargren.

Våldet tilltar på Västbanken. I Syrien har förmodat israeliska anfall riktats mot iranska mål och ledare. I Irak och Syrien har amerikanska styrkor attackerats av shiamiliser – och slagit tillbaka. I Röda havet hindras en av världens viktigaste handelsleder av attacker från den jemenitiska Huthirörelsen.

– Det pågår en konstant upptrappning nu även utanför Gaza, säger Bitte Hammargren, som är tidigare Mellanösternkorrespondent samt analytiker knuten till Utrikespolitiska institutet.

Flera experter som TT talar med beskriver en oerhört svår balansakt där alla parter väger riskerna varsamt – men också är redo att slå tillbaka vid minsta provokation.

Bitte Hammargren är journalist, författare och Mellanösternanalytiker. Arkivbild.

Attack mitt i Beirut

I tisdags tog Israel av allt att döma ett nytt kliv i krigföringen mot Hamas, då en av den palestinska islamiströrelsens högsta ledare dödades i ett drönaranfall i grannlandet Libanons huvudstad Beirut.

Den libanesiska islamiströrelsen Hizbollah har lovat att ge igen för attacker som dessa.

– Det handlar om (Hizbollah-ledaren) Hassan Nasrallahs trovärdighet. Om han vill framstå som en ledarfigur i den så kallade motståndsaxeln mot Israel så måste han svara på något sätt, säger Bitte Hammargren.

Men Nasrallah har vägt sina ord efter attacken.

”Hizbollah kommer sannolikt att besvara Israels provokation vid något senare tillfälle på ett sätt som inte drar in Libanon i konflikten”, skriver Rola El-Husseini Dean, lektor vid Lunds universitet som forskar om bland annat Hizbollah, i ett mejl.

Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.

”Olika viljor”

Alla vill verka i avskräckande syfte och då blir det svårt att lämna attacker och uppfattade provokationer obesvarade, enligt Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

– Frågan är om någon kan kontrollera den dynamiken, säger han.

– Det finns lite olika viljor i termer av hur långt man är villig att gå och ta risker för att det här inte ska gå helt överstyr.

I Iran växer ett tryck på att inte lämna israeliska attacker i närområdet obesvarade, enligt Parsi. I Israel hör han hårdföra röster som ser ”ett gyllene tillfälle” att göra upp med Hizbollah.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu slåss för sin politiska överlevnad och för honom personligen är det inte negativt att konflikten fortsätter, poängterar experterna.

Beväpnade palestinier bär fram döda kroppar i en begravningsprocession i Jenin på Västbanken, den 17 november. Arkivbild.

Många brännpunkter

Varje rörelse i regionen är av stor vikt nu. Bitte Hammargren håller ett extra öga på USA:s signaler till Israel samt på hur Saudiarabien agerar kring sjöfartskrisen i Röda havet.

– Och det stora som skulle kunna utlösa en väldigt kraftig reaktion är om det sker en påtvingad massflykt av palestinier från Gaza, säger hon.

Rouzbeh Parsi undrar hur många riktade attacker mot delvis Iranallierade ledarfigurer som Israel kan utföra innan det triggar en större iransk reaktion.

– Skulle israelerna få för sig att döda någon i Iran så är det troligtvis ett lönnmord för mycket för att Iran ska kunna lämna det obesvarat, säger han.

– Alla har förväntningar och farhågor om att reaktioner på handlingar ska komma väldigt snabbt. Då ökar också risken för svar som för mottagaren blir så oproportionerliga att de måste besvaras.

Gazakriget omges av fler kriser i ett alltmer spänt läge.