Ryssland hårt drabbat av terror
Ryssland har de senaste 20 åren varit hårt drabbat av terror.
Oftast har den islamistiska förtecken. Men av olika slag.
I motsats till andra ledare i Europa kan president Putin stärkas av terrorn.
Inbördeskriget i Syrien har gett en helt ny hotbild mot Ryssland.
Precis som i Europa är det många ryska medborgare som sympatiserar med våldsbejakande islamistiska grupper som rest till Syrien och Irak för att slåss på Islamiska staten eller al-Qaidas sida.
När president Vladimir Putin hösten 2015 gav sig in i det syriska inbördeskriget på ett mer handfast sätt genom att börja bomba på diktatorn Bashar al-Assads sida så var det med det uttalade syftet att bekämpa terrorgruppen Islamiska staten.
Målet var också att döda så många som möjligt av de cirka 3 000 ryssar som rest dit för att strida på islamisternas sida. Hellre det än att de återvänder hem som presumtiva terrorister.
Har utsett Ryssland till måltavla
Ryssland har bombat tämligen urskiljningslöst i Syrien. Visserligen har långtifrån alla bombräder riktat sig mot IS eller andra islamister, men tillräckligt många för att IS ska ha utsett Ryssland till måltavla.
IS egyptiska gren tog på sig ansvaret för bombattacken mot ett ryskt charterplan som sprängdes i luften över Sinaihalvön i oktober 2015.
I november förra året grep rysk polis ett tiotal personer misstänkta för att ha planerat att genomföra attacker i Moskva och Sankt Petersburg liknande den i Paris i november 2015. Gripandena gjordes i Kirgizistan och Tadjikistan, kända fästen för militanta islamister.
Islamska staten är särskilt hårt pressad just nu av offensiven mot deras fäste Mosul i Irak och den planerade offensiven mot Raqqa i Syrien, det islamska kalifats självutnämnda huvudstad. Det kan göra dem mer benägna att försöka utföra terrordåd utomlands mot dem som bekämpar gruppen.
Inbördeskrig gav bränsle åt terror
Annars var det under många år inbördeskriget i Tjetjenien som gav bränsle åt terrorn i Ryssland. Där kämpar islamistiska gerillagrupper för att göra den ryska delrepubliken självständig. Islamister från hela världen tog sig till Tjetjenien för att slåss på separatisternas sida.
Detta efter att president Vladimir Putin på nytt dragit igång kriget mot självständighetskampen i slutet av 1999. I ett första krig på 90-talet misslyckades Ryssland med att militärt besegra självständighetsrörelsen.
Putin la inte fingrar emellan i Tjetjenien. Det finns många vittnesmål om hur människor som gripits av ryska soldater försvunnit eller torterats. Huvudstaden Grozny bombades till ruiner.
Putin startade kriget efter att ett antal bostadshus i Ryssland sprängts av terrorister. Men i efterhand kom det fram indicier på att den ryska säkerhetstjänsten FSB kan ha varit inblandad i dåden som ett sätt att motivera kriget.
Över hundra i gisslan dog
Tjetjenska terrorister slog till mot bland annat Dubrovkateatern i Moskva 2002 då hela publiken togs som gisslan mitt under en föreställning av en stor grupp terrorister. De ryska myndigheterna svarade med en giftig gas som gjorde både terrorister och publik medvetslös. Många vaknade aldrig. Över hundra i gisslan dödades.
Många av de tjetjenska terroristerna är kvinnor, fruar och mammor till dödade och torterade män. De kallas "svarta änkor".
Två kvinnor lyckades ta sig ombord på två passagerarplan med sprängladdningar 2004. I båda fallen dödades alla ombord.
Tjetjenska terrorister slog också till mot tunnelbanan i Moskva 2010. Även den gången var det två kvinnor som sprängde sig själva och lyckades döda 40 passagerare.
Terrordåd kan öka stödet till Putin
Även om det regelrätta kriget sedan länge är slut är militanta islamister fortfarande aktiva i Tjetjenien och grannrepublikernas i Kaukasus.
Nästa år är det presidentval i Ryssland. Putin leder redan stort i opinionsmätningarna men terrordåd på hemmaplan kan ytterligare öka det stödet. Precis som Tayyip Erdogan i Turkiet är han den typ av auktoritär ledare som folk sluter upp bakom när det finns tecken på instabilitet i samhället.