Kritik mot rätt att kroppsvisitera

avTT

Polis kontrollerar id-kort och pass för resande på tåget från Danmark (Arkivbild).

Flera tunga instanser kritiserar regeringens förslag att ge polisen rätt att kroppsvisitera och ta fingeravtryck vid så kallad inre utlänningskontroll.

Oklart om syftet uppnås och risk för integritetskränkning, anser bland annat JK och JO.

Polisen vill däremot gå ännu längre.

Regeringen vill ge myndigheterna nya befogenheter för att få utlänningar som saknar rätt att vistas i Sverige att återvända till hemlandet. Men de förslag som Återvändandeutredning lade fram i höstas får nu kritik.

Justitiekanslern (JK) anser att de inte har analyserats tillräckligt för att kunna bedöma om de leder till ett mer effektivt återvändandearbete.

Justitieombudsmannen (JO) ifrågasätter om syftet med att låta polisen kroppsvisitera vid inre utlänningskontroll uppnås. Polisen har uppgett att det är sällan som utlänningar utan rätt att vistas i landet bär med sig sina handlingar, men JO tycker inte att den integritetskränkning som en kroppsvisitation innebär har övervägts tillräckligt.

Röda korset instämmer i kritiken och varnar för att oron och otryggheten kan öka bland människor med utländsk bakgrund, även om de har rätt att vara i Sverige.

Rätt att kroppsvisitera

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att risken för diskriminering måste analyseras djupare innan polisen ges ökade befogenheter vid inre utlänningskontroll. DO konstaterar att det ligger i sakens natur att det finns en risk för att kontrollerna enbart görs utifrån personens utseende.

Återvändandeutredningen har föreslagit att polisen ska ha rätt att kroppsvisitera personer som vid en inre utlänningskontroll inte kan visa att de har rätt att vistas i landet. Polisen föreslås också få rätt att ta med sig personen för fotografering och fingeravtryck om han eller hon inte medverkar till att klarlägga sin identitet. Denna biometriska data ska sedan sparas i en nationell databas.

Vill gå längre.

Polisen välkomnar förslagen, men vill gå längre.

I sitt remissyttrande efterlyser Polismyndigheten en möjlighet att kunna tömma digital media från till exempel mobiltelefoner när den kontrollerade personen saknar handlingar och vägrar att samarbeta. Enligt polisen förekommer det att personer som saknar rätt att vistas i Sverige har foton av sina id-handlingar i stället för att bära med sig dem.

I remissyttrandet påpekas att det i flera andra länder finns sådana möjligheter. Polisen anser att en sådan befogenhet är "såväl angelägen som brådskande". Återvändandeutredningen påminner dock om att det i exempel mobiltelefoner ofta också finns integritetskänsliga uppgifter.

Polisen vill även se över möjligheten till att ta dna-prov vid inre utlänningskontroller. Dna-teknik anses vara ett "värdefullt verktyg" som höjer säkerheten vid identifiering. Sådan teknik används sedan länge vid brottsutredningar.

"Skrämmande upplevelse"

Återvändandeutredningen har också föreslagit att åldersgränsen för att få ta fingeravtryck på barn sänks från 14 till 6 år.

Migrationsverket är positivt och menar att det ger ökade möjligheter att upptäcka människohandel och identifiera utsatta barn. Verket uppger att barn i dag uppmanas av vuxna att ange felaktig ålder för att slippa lämna fingeravtryck.

JK tycker att det visserligen är angeläget att kunna identifiera barnen, men är ändå kritisk och hänvisar till att fingeravtryckstagning vid till exempel en utlänningskontroll kan vara en skrämmande upplevelse för ett litet barn.

Även Barnombudsmannen är kritisk och menar att fingeravtryck bara ska få tas om barnet ger sitt samtycke.