Hamnkonflikten drabbar Europahandeln

TT

Publicerad 2019-01-24

Förhandlingarna mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar om ett kollektivavtal har inte nått fram till en lösning som både parter accepterar.

Den här gången kan hamnkonflikten slå mot Sveriges viktiga handel med övriga Europa. Tillverknings- och skogsindustrin liksom handeln är branscher som kan drabbas hårt när flödet av varor stoppas upp.

När hamnkonflikten är inne på sitt andra dygn är det ännu svårt att säga exakt vad konsekvenserna blir men oron bland många företagare är påtaglig.

Säsongsbundna produkter och färskvaror är sådant som typiskt sett är extra känsligt för störningar i transportkedjan, enligt Svensk Handel.

– Ingen vill ha paprikor som ruttnat, säger Tomas Undin, förhandlingschef på branschorganisationen.

Påverkar Europahandel

Vid den förra hamnstrejken drabbades främst containertrafiken med långväga transporter till exempelvis Asien och Nordamerika. I och med att även industrihamnar och så kallade roro-terminaler, med trafik som rullas direkt av och på båtar, nu påverkas slår den här strejken annorlunda.

– Det som är skillnaden nu är att det är Europahandeln som påverkas, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens logistik vid Göteborgs universitet.

Då en majoritet av den svenska handeln sker med andra europeiska länder kan konsekvenserna därför bli mycket allvarliga, enligt honom.

Förutom handeln drabbas industrin – skogsindustrin, med transporter av pappersmassa, papper och virke, samt industri, som är beroende av flödet av komponenter till tillverkningen.

– Det kan få väldigt stora konsekvenser om en av tusen delar inte finns på plats, säger Johan Woxenius.

Strejken fortsätter

Facket säger att man snabbt vill tillbaka till förhandlingsbordet, och är besvikna att arbetsgivarparten föreslagit att ses i början av februari.

– Jag tycker inte att det är särskilt snabbt att ses nästa gång i februari. Det är ju över en vecka kvar. Så vi kommer fortsätta att insistera på att vi ska ses omgående, säger Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i Svenska Hamnarbetarförbundet.

Fram tills dess avser förbundet att fortsätta strejka.

– Vi måste fortsätta för att försöka få något tryck och få till förhandlingar.

Arbetsgivaren kräver att hamnarbetarna avbryter strejken innan förhandlingarna återupptas.

– Vi är någonstans i en förhandling och det är de som har lämnat förhandlingsbordet och inte vi, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen.

– Vi förhandlar naturligtvis via medlare eftersom det är det som lagstiftningen i Sverige säger. Om vi vid sidan av det skulle göra något annat, då är det självklart att vi säger att det är under förutsättning att ni slutar strejka mot oss.

Inga vinnare

En hamnstrejk innebär bland annat kostnader för företagen som inte kan sälja varor som planerat, merarbete för att planera om transporter, intäktsförluster för rederierna, extra kostnader för att hyra in lastbilar och chaufförer och kostnader för inhyrd personal.

– Färjorna har mycket personal ombord och det innebär en kostnad att köra tomt. Det kommer att vara fartyg på fel ställen och behov av att köra och ompositionera. Det medför också rätt mycket miljökonsekvenser, säger Johan Woxenius.

Svensk Handel är bekymrad över hur konflikten påverkar förtroendet för hur svenska hamnar fungerar och att det kan innebära att fler transporter flyttas till andra europeiska hamnar vilket skulle öka långtradartrafiken till och från Sverige.

En följd av den förra strejken var att viss trafik flyttades från den specifika hamnen i Göteborg.

– Nu är det så många hamnar och dagvarsel som rullar. Det blir svårt att som logistiker styra om, säger han.

Johan Woxenius har svårt att se att någon part kan gå ut som vinnare ur konflikten.

– Det finns det väl sällan i en strejk. Hamnarbetarförbundet fick själva betala ett högt pris för konflikten 2017. Det var rätt många som fick gå.

Rättat: En tidigare version av textens faktaruta innehöll en felaktig formulering gällande vad som orsakat extra kostnader för företag.

Följ ämnen i artikeln