Sveriges bästa gata ligger i Bergsäng

Uppdaterad 2017-11-09 | Publicerad 2017-06-15

BÄRSÄNG. Lyckliga gatan finns både på Ekerö och i Lönashult.

Men Sveriges bästa gata är bara en – och den ligger i värmländska Bergsäng, strax norr om Hagfors.

– Jag tror att fôlk trivs. Du ser ju själv vilken miljö vi har här, säger ortens egen ambassadör Eva Wigh.

Inbäddat i grönska alldeles vid Klarälven ligger idyllen Bergsäng med ett par hundra invånare. Längs hela vägen hänger ballonger i gult och blått.

Utanför Parkvallen visar ett ballonghav vägen till firandet. För det är här invånarna har gått man ur huse för att fira att Bergsäng utsetts till Sveriges bästa gata 2017 av Postkodlotteriet.

Med knapp marginal – endast tio röster – vann värmlandsgatan över tvåan Blåbärsstigen i Oskarshamn.

Bergängsborna gick man ur huse för att fira att man vunnit tävligen Sveriges bästa gata.

Bakom nomineringen i tävlingen ligger eldsjälen Eva Wigh, Bergsängs egen ambassadör. Det är hon som har jagat på ortsborna för att få dem att rösta.

– Man har fått visa de äldre hur de skulle rösta på Facebook. Jag är lite tjôtig, säger hon.

– Det är jätteroligt att vi vann. Jag hörde någonstans att vi fick 17 procent av rösterna. När jag anmälde oss tänkte jag att vi skulle bli bäst i Värmland. När vi blivit det och gått vidare, tänkte jag att vi skulle bli bland de tio bästa länen. Och nu blev vi Sveriges bästa gata.

Och varför är Bergsäng Sveriges bästa gata?

– Ja, du kan ju se själv med omgivningen och allt som vi har här. Vi har ju närhet till natur, skog och sjöar. Vi har fantastisk grannsamverkan och hjälper varandra. Alla är måna om varandra. Ungdomarna trivs här, de gamla trivs här och vi medelålders trivs här. Det är ett bra ställe för barn att växa upp på och det är tryggt. Det känns skönt, säger Eva Wigh.

”Det som gör Bergsäng bra är att det bor så många glada människor på ett och samma ställe. Bergsäng är litet men sammanhållningen mellan grannarna är desto större. Alla här är trevliga och sociala vilket gör att vi har en väldigt bra gemenskap och ofta träffas för att umgås vid olika aktiviteter som anordnas. Här är det helt enkelt väldigt mysigt att bo.”

Eva Wighs nominering till Sveriges bästa gata 2017

Den gamla skolan är den naturliga mötesplatsen. Den lades ner 2000 och byalaget köpte den i stället.

– Vi har gemensamma aktiviteter här på skolan. Vi ordnar grillkvällar, räkafton, det kan vara pingstmiddag som vi hade här sist, vi brukar ha loppisar och julmarknad.

Och Bergsäng stoltserar med ett eget fotbollslag, Bergsängs BK.

– De som vill blir ju värvade dit, naturligtvis. Jag tror att de ligger i division sju, säger hon.

Så vad är nästa mål?

– Att bli Sveriges bästa gata 2018, säger hon och skrattar. Nej, men vi kanske kan göra den här dagen till vår nationaldag och ha lite evenemang för bygden, säger Eva Wigh.

ÖSIGT, ÖSA På plats fanns förstås ortens stolthet: coverbandet Ösa som såg till att partyt inte avstannade.

Bergsäng bjuds på fest för att fira priset. Här finns mat och dryck – och till barnens glädje en hoppborg. Dessutom det lokala coverbandet Ösa, till de lite äldres jubel.

Postkodlotteriet anordnar tävligen för tredje året i rad. Två år i rad har Sundsvall lyckats knipa titeln. Men nu var det alltså Bergsängs tur.

– Jättehäftigt, det spelar ingen roll vad som är runt omkring gatan, om det är en miljon träd eller en miljon människor, säger Postkodlotteriets Rickard Sjöberg som leder firandet.

Är det svårare för en större ort att bli bäst?

– Det kanske är så att mindre orter är mer benägna att hålla på med ideellt arbete och gemensamma träffar och man kommer närmare varandra. Därför har storstäder kanske mindre chans att vinna – men varför inte göra ett försök? Lev lite småstadsmässigt i storstaden.

Hassan Aizadah med barnen Nargis och Ruqia från Afghanistan  höll sig lite i utkanten av festen. – Vi har bra grannar här, säger Hassan.

Stina Ruhdin åkte mil runt till samhälle efter samhälle för att värva medlemmar till Bergsängs byalag – allt för att rädda orten från avfolkning. – Här ställer grannarna upp. Det finns ingen generationsklyfta på något vis, utan vi kör rakt över alla generationer, säger hon.

Stina, 86, åkte mil efter mil för att rädda bygden

Stina Ruhdin, 86, ville vara med och rädda Bergsäng från avfolkning när skolan lades ner.
I åtta år drev hon byalaget som ordförande och åkte mellan orterna runt Klarälven för att värva medlemmar.
– Vi ville hålla liv i bygden. Vi visste ju vilka människor det var som bodde i Bergsäng och ville ju att det skulle fortsätta så, säger hon.
Alla på plats vet vem Stina är och när hon kliver upp på en tillfällig scen vid Parkvallen i Bergsängen möts hon av jubel.
Det var hon och hennes make som var knutpunkten i bygden i många år. De drev affären och Stina hade dessutom en taxifirma.
– Här ställer grannarna upp. Det finns ingen generationsklyfta på något vis, utan vi kör rakt över alla generationer: barn som vuxna som åldringar.

Vad tycker du är det bästa med Bergsäng?
– Att vara stolt över att alla säger hej. Oavsett om man är 100 år eller fem så hälsar man på varandra. Alla känner alla och alla trivs när de kommer hit till Bergsäng. Jag har själv bott här sedan 1957 och jag tror väl kanske att jag blir kvar. Ja, jag får nog en annan bostad så småningom. Ovan där, säger Stina när hon blir intervjuad på den tillfälliga scenen.
Men är det någon som vill flytta härifrån?
– Njae, det säljs väl en del hus, men det är ungdomarna som köper dem, säger Stina Ruhdin.
Och hon är självklart medlem i Bergsängs BK. Fattas bara.