Reglerna kring fuskande studenter är för otydliga

Vad händer med högskolefuskarnas betyg?

Reglerna är oklara, vilket regeringen omedelbart borde göra någonting åt.

Männen bakom det organiserade och avancerade högskolefusket dömdes härom veckan till upp till sex års fängelse. Hårda straff, men så var också brottet ett angrepp på hela antagningssystemet.

Dessutom dömdes 23 personer som fuskat på högskoleprovet till dagsböter och villkorligt för, som brottet heter, osann försäkran. Står sig de domarna? Åklagaren har överklagat och kräver fängelse.

Resultaten återkallas

Aftonbladets reporter Natalia Kazmierska har pratat med några av dem och läst förundersökningen. Vissa vittnar om ångest inför framtiden och press från omgivningen att lyckas. Andra nekar till brott. Åter andra är kritiska mot högskoleprovet som sådant och anser sig ha moralisk rätt att köpa sig en plats på drömutbildningen.

1 av 2
Matilda Ernkrans (S).

Gemensamt för dem är att Universitets- och högskolerådet har återkallat eller kommer att återkalla deras resultat i högskoleprovet.

Det är nu upp till lärosätena att ta ställning till om eleverna ska slängas ut från sina utbildningar. Och det här är bara början. Ytterligare några hundra namn som återfanns i fuskligans kundregister utreds.

Det kan bli så att vissa får behålla sin studieplats. Eller blir av med den men få behålla de poäng som har tentats av. Poäng som ser bra ut på ett cv eller kommer till användning i annan utbildning.

En dominoeffekt

Problemet är att det rättsliga läget är oklart. Hur ska personer som trixat sig in på en eftertraktad utbildning men klarat tentor utan fusk hanteras?

Frågan har bedömts olika av experter. Vissa anser att om det var fel från början så följer felet med. Andra har kommit fram till att universitet och högskolor bör avhålla sig från att återkalla betyg och examina i avsaknad av tydliga regler.

Detta är en rättssäkerhetsfråga. Återkallas betyg går det att hävda att en examen som bygger på betyg som inte längre gäller ska vara ogiltig. Om examen som ligger till grund för en yrkeslegitimation återkallas kan i sin tur legitimationen ifrågasättas.

En dominoeffekt som kan få förskräckliga resultat. Det är inte rimligt att en läkare eller psykolog efter låt oss säga 20 års prickfri tjänstgöring blir av med jobbet på grund av ett vilseledande begånget i tidernas begynnelse.

Total förvirring

Den juridiska oklarheten har lett till att lärosäten agerar på olika sätt. Lunds universitet har de senaste sju åren återkallat två betygsbeslut. Uppsala universitet anser att godkända kursbetyg ska kvarstå. Stockholms universitet har vädjat till politikerna om vägledning.

Förvirringen är, som ni märker, total.

I dag är huvudregeln att gynnande myndighetsbeslut inte får ändras till nackdel för den enskilde. Ett universitet får inte hipp som happ slänga ut folk som har kommit in.

Det är en god ordning. Och om undantag ska göras bör det finnas ett uttryckligt rättsligt juridiskt stöd för åtgärden.

Matilda Ernkrans, nytillträdd socialdemokratisk minister för högre utbildning och forskning, har i dagarna krävt att lärosätena ska vara tuffa i de här frågorna.

Frågan är hur många tuffa följdfrågor ministern skulle klara. Anser hon att universiteten ska gäspa åt rättssäkerheten och tuta och köra?

Det är inte rimligt att universiteten själva ska behöva fatta dessa beslut. Det är inte rimligt att fuskande student A i Lund blir av med allt medan likaledes fuskande student B i Uppsala får behålla betygen.

Reglerna behöver bli tydligare. Agera, högskoleminister Ernkrans.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM