Coronan leder till ekonomisk kris – också

Så vill regeringen mildra verkningarna

Coronaviruset innebär inte bara en risk för hälsan.

Det har också en ekonomisk sida och den kan bli riktigt, riktigt, riktigt besvärlig. En ny vargavinter helt enkelt.

Regeringen börjar nu tillsammans med sina samarbetspartners Centern och Liberalerna att rusta Sverige även för en ekonomisk kris, inte bara en hälsokris, i spåren av coronaviruset.

Börserna världen över har redan rasat och oljepriset sjunkit dramatiskt och den största delen av förklaringen är viruset från Wuhan.

Men det riskerar att bli värre, mycket värre. Visserligen börjar industrier i i Kina sparka igång igen efter sina sjukdomsstängningar.

Men många svenska industrier har haft svårt att få fram komponenter till sina produkter. Hela upplevelseindustrin från resor till hotell och en del restauranger lider plötsligt stor brist på kunder. Flera filmpremiärer har redan skjutits upp till i höst vilket får effekter även om de blir begränsade.

Dessutom tenderar vi att hålla hårdare i plånboken när börsen, som varit i fallet den senaste tiden, tokfaller och den allmänna oron är betydligt större än vanligt.

Det är inte bra. En viktig del av den ekonomiska tillväxten i Sverige bygger på den privata konsumtionen . När den bromsar in mulnar det betänkligt på den ekonomiska himlen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) meddelade redan i förra veckan att tillväxten i Sverige kommer att bli 0,3 procentenheter lägre än den varit utan coronaviruset.

Det kommer sannolikt inte att räcka. Den kommer att bli ännu lägre eftersom siffran presenterades innan hela Italien sattes i karantän och före det första svenska dödsfallet.

Det är bakgrunden till den extra vårändringsbudget som partierna bakom Januariavtalet, S, MP, L och C lagt – avsikten är att lindra de ekonomiska verkningarna av viruset i så hög grad som möjligt.

• Karensdagen slopas vilket ska få folk att stanna hemma när de är sjuka och inte gå till jobbet av ekonomiska skäl.

• Företag får anstånd med skatten.

Avsikten är att minska behovet av att på olika sätt göra sig av med personalen för att de saknar likvida medel. Det beräknas kosta statskassan tiotals miljarder – tills den får tillbaka pengarna.

• Korttidsvecka. När fack och arbetsgivare är överens kan företagen korta arbetsveckan till fyra dagar. Men den enskilde individen ska kompenseras för inkomstbortfallet.

Det här var en metod som användes framgångsrikt under den förra djupa globala ekonomiska krisen, finanskrisen som startade 2008. Stefan Löfven, då ordförande i fackförbundet IF Metall får anses vara upphovsmannen.

Men det kommer inte att sluta här. Ingen vet hur långdragen och djupgående den ekonomiska krisen som följer i coronans spår kommer att bli. Det enda vi vet är att vi än så länge bara är i början.

Eller som statsministern uttryckte saken sent onsdag kväll:

– Det är svårt att säga hur mycket samhällsekonomin kommer att påverkas.

Inte så pregnant kanske. Men sannolikt korrekt.

En ambulanssjukvårdare visar upp ett provtagningskit.

PODD Kan coronaoro och kollapsat oljepris leda till en ny finanskris?

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om ekonomi med Jonas Ekblom.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.