Budgeten rimmar illa med talet om arbetslinjen
Uppdaterad 2012-09-27 | Publicerad 2012-09-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Nu tar regeringen ytterligare ett steg mot lika pension för alla.
Skillnaden mellan de som arbetat mycket och de som arbetat litet eller inget alls blir ännu mindre.
Det rimmar illa med talet om arbetslinjen, att det ska löna sig att arbeta.
Det är lätt att tycka att alla med låga pensioner ska ha det bättre. Ungefär 10-12 procent av alla pensionärer är vad vi kan kalla fattigpensionärer, främst äldre ensamstående kvinnor. I årets budget
vill regeringen både höja bostadsbidraget med 170 kronor i månaden till ensamstående pensionärer och sänka skatten med ungefär 50 kronor i månaden, båda förslagen med riktning mot dem som har
det sämst ställt.
Det är bra att fattiga får det bättre. Men effekten av detta bli i praktiken att det inte skiljer mer än 1 200 kronor i disponibel inkomst per månad mellan den som tjänat in maximal allmän pension och den som inte tjänat något alls. Trots att den med högst pension hade dubbelt så mycket i bruttopension som den med lägst pension. (Beräkning gjord av Institutet för Privatekonomi på Swedbank, publicerad i DN 8 september.)
Den allmänna pensionen liknar allt mer ett allmänt grundskydd för alla. Det har alltså inte så stor betydelse hur mycket vi arbetar och hur länge vi arbetar trots att det är det allmänna budskapet.
Det avgörande för ekonomin som pensionär blir istället den tjänstepension som arbetsgivaren har betalat in. Men det gäller inte alla, bara om du har kollektivavtal eller arbetsgivaren ger dig någon annan pensionslösning.
Det bästa vore ju om alla fattar så kloka beslut som möjligt kring pensionen. Då skulle säkert många ha mer att röra sig med och inte behöva söka bostadstillägg när de blir pensionärer.
Men folkbildningsinsatser är det skralt med. Bidraget till folkbildningsprojektet Gilla Din Ekonomi, som Finansinspektionen håller i, får sitt bidrag höjt från 5 till 7 miljoner. Jämför det med
skattesänkningen som kostar 1 150 miljoner och höjda bostadsbidraget på 430 miljoner. Och i förhållande till vad pensionsbolagen och bankerna lägger ner på reklam är det oförskämt lite. Trots den lilla summan har projektet inneburit att många tusen människor på arbetsplatser och skolor fått mer kunskap om sin ekonomi. Det har bland annat inneburit att de lärt sig förebygga ett framtida bidragsberoende. Det borde regeringen satsa mer på.