Jag blir ännu mer orolig för skräcken vi känner
Det är VARNING FÖR STARKA BILDER lite här och var på de nyhetssajter som rapporterar om terrordådet i Paris. Bilder och filmklipp som sipprar ut från mördandet på barerna och i teatrarna. Jag vill inte titta, men det går inte att låta bli. Skotthål i väggar och blodfläckar i asfalten, suddiga filmklipp från övervakningskameror, ljudlösa klipp på terrorister som skjuter vilt omkring sig i svartvitt.
Men det absolut starkaste klippet jag sett bär inga spår av våld, det bär bara spår av skräck.
Dagen efter attentaten kommer någon på idén att skjuta fyrverkeripjäser i centrala Paris. Smällarna påminner om skott och det utbryter panik bland de
tusentals människor som vågat sig ut på gatorna.
Någon filmar scenerna från en trottoar. Den besinningslösa paniken. Människor välter stolar och bord på sin väg bort från faran. De kastar sig in genom dörrar till kaféer. De tar skydd bakom bardiskar. Det är människor som tror att de ska dö. Jag ser deras ansikten. Den där nakna skräcken, den rör mig i djupet.
Jag är orolig för terrorhotet. Men ännu mer orolig för den här skräcken vi känner. Den gör att vi slutar fungera. Vi tänker så korta tankar när vi är så här rädda. Och när vi tänker kort så tänker vi dumt.
Polisen höjde terrorhotnivån häromdagen. De sa att de söker efter en terrorist som mycket väl kan befinna sig i landet. Skräcken stegrades bland svenskarna. Tankarna blev kortare, i torsdag kväll tänkte vi bara någon centimeter långt. Vi tänkte att den här terroristen är Satan. När Säpo gick ut och sa att han gripits jublade vi. Vi fick honom!
In med den fan i fängelse!
Vi behöver knappt rättegång! Bara bura in den jäveln!
Dagen efter. Vi får höra nya röster om terroristen. Intervjuer med en god pappa som pratar om sin goda son. ”Min gosse är inte terrorist”, säger han. Och vi ser nya fotografier på honom. Han ser ju så snäll ut. Och han har tydligen gått med i gruppen ”Vi som älskar Sverige” på Facebook. Han verkar ju vara som vi. Vad fan håller Säpo på med? Har han inte lidit nog, under sin flykt från IS i Syrien? Släpp ut honom! Han är ju oskyldig!
Så här går det när rädslan kopplar grepp på oss. Vi reagerar på minsta rörelse. Vi blir reptiler. Tankarna krymper och det gör vi också.