Budskapet: Håll käft och fjäska för Trump

Liberalernas, högerns och den kristna högerns glädje över att Margot Wallström nu är borta från utrikesministerposten ter sig något gåtfull. Det var mer ett uttryck för ingrott hat mot Wallström än beröm för efterträdaren Ann Linde.

”En ny sheriff på UD – tack och lov” jublade Expressens ledarsida efter att Ann Linde presenterade regeringens utrikesdeklaration i riksdagen.

Utrikesminister Ann Linde till höger.

Det var värst, kan man tycka. Men när den liberala ledarskribenten skulle precisera jublet blev det knepigare, ty vari bestod den glädjande förändringen? Jo, påstod ledarskribenten, ”en mycket viktigt omsvängning av den svenska utrikespolitiken: pacifisterna har lämnat byggnaden. Realisterna har tagit över och blivit varma i kläderna.”

Åh, fan! Det låter ju dramatiskt. Men när ledarsidan ska leda denna sensation i bevis för att Sverige nu lyckligtvis närmat sig Trumps USA än mer kan man bara peka på att Wallström sa att ”relationen till USA är av avgörande betydelse för Europa”, medan Ann Linde nu talar ”klarspråk” när hon istället säger att relationen till USA ”är central för Sveriges säkerhet och välstånd”.

Wow, vilken skillnad! Som blondinen med de kritvita tänderna i tandkrämsreklamen brukar utbrista ett par gånger per kväll.

Samma sak i Svenska Dagbladet. Under den glada rubriken ”Lindes linje – gör upp med Wallström” försöker man peka på den stora skillnaden, nyordningen i svensk utrikespolitik. Utan att hitta ett enda konkret exempel.

Det handlar bara om önsketänkande från dessa liberaler och högerpartister.

Men i botten på skenfäktningen ligger en tung, snarare psykologisk än politisk, faktor: liberalernas och högerns hat mot Margot Wallström. De vill tro och låtsas tro, att nu äntligen är vi av med de sista resterna av epoken Palmes utrikespolitik.

Och eftersom de inte kunde peka på konkreta förändringar i den nya utrikesdeklarationen under ”den nya sheriffen på UD” så dök de istället ner i Margot Wallströms syndaregister.

Margot Wallström

Mest hatar liberalerna, och särskilt den kristna högern, Wallström för erkännandet av Palestina och för att hon ådrog sig besinningslös vrede från den israeliska regimen under Benjamin Netanyaho. Det var så att säga Wallströms fel att hon blev kallad antisemit när hon kritiserade Israels ytterst väldokumenterade seriemord på fiender, misstänka fiender och andra under beteckningen ”utomrättsliga avrättningar”, lönnmord alltså. En disciplin inom vilken Israel ohotat leder statistiken i världen.

Men när den kristne fanatikern Lars Adaktusson (KD) försökte få Ann Linde att backa från Wallströms erkännande av Palestina högg han i sten. Sveriges Mellanösterpolitik har inte förändrats i och med Margot Wallströms avgång, till och med Sveriges ”feministiska utrikespolitik”, vad nu det är, ligger fast med den nya sheriffen.

När det gäller Margot Wallströms förhatliga utrikespolitik drar liberalerna ständigt upp hennes helt korrekta påpekande att Saudiarabien tillämpar ”medeltida metoder” vilket ju är alldeles sant, snarast lite försiktigt som omdöme.

Så där håller det på. Det är psykologi och inte politik, därför blir det skällsord snarare än argument som liberalerna tvingas krypa bakom: ”pacifism”, ”rödblossande idealism”, eller ”destruktiv” kampanj mot kärnvapen (samtliga exempel från Expressen).

När man skriver att det är ”destruktivt” att vara emot kärnvapen är ilskan starkare än tankeförmågan.

I värsta fall är den här anti-Wallströmkampanjen inte enbart uttryck för ett känslomässigt hat mot resterna av Olof Palmes utrikespolitik. I värsta fall exponerade dessa liberaler och högerpartister, kristna eller ej, en rationell plan.

För detta beröm som östes över Ann Linde för att hon skulle styrt om svensk utrikespolitik, fast hon inte gjort det, har under alla förhållanden en mycket upplysande funktion.

Man skickade ett budskap till Ann Linde som hon inte kan ha missat: Håll käften om såväl Israel som Saudiarabien, se till att fjäska mer för Donald Trumps USA, fjäska också gärna lite mer för Nato. Med andra ord, för en borgerlig utrikespolitik så ska vi inte hatkampanja mot Dig som mot Din företrädare. Det budskapet kan inte missförstås.

Men det återstår att se hur det går.


För övrigt anser jag att

  • … den förtjust skadeglada proklamation som föreningen Skattebetalarna trumpetade ut i samband med skattemyndigheternas trakasseri mot mig, där man till och med hoppades att jag skulle bli ”schack matt”, var mycket avslöjande för ”Skattebetalarna”.
  • … den av rättsskandaler svårt belastade psykologen Sven Å Christianson undervisar i rättspsykologi vid Stockholms Universitet inte bara är en skandal. Ett mer groteskt exempel på bocken som satts som trädgårdsmästare är svårt att föreställa sig.