Nu får vi veta om Akilov fortfarande tror på kalifatet
Rättegången mot den terrormisstänkte Rakhmat Akilov går i dag in i en ny fas. Efter tio månader i häkte med sina egna demoner ges han nu möjlighet att prata inför det svenska folket.
Aftonbladet kommer likt flera andra medier att rapportera live, och det är svårt att förutse vad som komma skall, trots att förundersökningsprotokollet granskats noga av nyhetsmedierna.
Mycket hinner nämligen hända under tio månader, i synnerhet för den som sitter häktad med kraftiga restriktioner. Vi som har läst förhören tror oss kanske veta hur de närmsta dagarna kommer att låta, men det finns inga garantier. Allt som oftast sitter man där i rättssalen och förväntar sig något motsvarande det som sagts i polisförhör, men upptäcker att en hel del har reviderats.
Vad vi egentligen får veta i dag är hur tiden i häkte har förändrat Rakhmat Akilov. Vi vet genom försvaret att han erkänner gärningen, men ingenting om vad han känner inför den i dag. Är han stolt likt Breivik, eller har allt onödigt lidande sjunkit in hos honom? Anser han fortfarande att han kört på otrogna i uppdrag av Kalifen, eller ter sig verkligheten i annat ljus nu? I takt med att restriktionerna lättade under hösten kunde Akilov läsa i tidningarna att de irakiska städerna Mosul och Raqqa återtagits från IS av samma internationella koalition som han försökte påverka genom sitt dåd. Ändrade det hans inställning på något sätt, eller tror han fortfarande på kalifatet?
Vi får se, som det heter. Klart är att om Akilov inleder någon sorts show likt Breivik gjorde, så blir det en svår balansgång för rättens ordförande, Ragnar Palmkvist. Han har å ena sidan att beakta målsägandenas situation samt ordningen i salen, men å andra sidan att respektera Akilovs ganska vidsträckta rätt att ge sin version och bemöta de anklagelser som riktats mot honom. Eftersom staten genom åklagare åtalar enskilda, med hela polismyndigheten i ryggen, är det mycket viktigt att den tilltalade får värja sig mot misstankar, och tillåts ge en egen version.
Akilov har nu en möjlighet att ge oss en förklaring, ett sammanhang, en anledning. Det kommer inte att göra något ogjort, och inte heller att göra något bättre. Men kanske kan det bringa lite klarhet i vad som hände när den islamistiska terrorn på allvar nådde Sverige, och om något hänt med gärningsmannen sedan dess.