De slåss för att bevara privilegiesamhället

Margot Wallström och Annelie Nordström är två tungviktare i svensk arbetarrörelse.

De bråkar om en lägenhet.

Det är direkt pinsamt eftersom ingen av dem vill erkänna att allt handlar om ett privilegiesamhälle (S).

Bråket började med att utrikesminister Margot Wallström (S) plötsligt anklagade Kommunal för att ljuga. Hon hade visserligen bett att få hyra en lägenhet av fackförbundet.

Men de hade samtidigt försäkrat henne om att hon inte skulle gå före kön och att hälften av förbundets lediga hyreslägenheter lämnades till de tålmodigt väntande i bostadskön. Hävdar Wallström.

Drygt fem timmar senare tog Kommunals ordförande Annelie Nordström till orda. Wallström hade inte gått förbi någon kö, hon hade en lägenhet med korttidskontrakt.

Kommunal ingår inte, och har aldrig gjort, i den frivilliga överenskommelsen som säger att privata hyresvärdar ska ge varannan lägenhet till bostadsförmedlingen.

Alltså, Kommunal hade inte ljugit för Wallström. Och följaktligen fanns det ingen anledning att ösa galla över Nordström. Tack och hej, leverpastej.

En fight på hög nivå mellan två av arbetarrörelsens tungviktare skulle kunna vara underhållande. Men den här är bara pinsam.

Anledningen är följande: från varsitt håll och från olika utgångspunkter försöker Wallström och Nordström bevara ett sjukt system. Ett system där LO-fackens pengar används för att hålla det socialdemokratiska partiet under armarna på olika sätt (jo, de används till annat också).

Wallström gjorde som så många S-toppar gjort före henne när hon behövde en lägenhet i Stockholm. Hon vände sig till ett LO-förbund, ett LO närstående försäkringsbolag hade också gått bra. Hon fick det hon behövde, en lya i Stockholms city.

Men när Aftonbladet granskning av Kommunal inleddes förstod utrikesministern att det brände under fötterna. Det kunde uppfattas som om hon utnyttjade sin ställning, vilket var precis det hon gjorde.

Enligt mottot anfall är bästa försvar gick Margot Wallström därför till generalangrepp mot Kommunal och Annelie Nordström. De hade ljugit för henne och både hon och Kommunal var skadade.

Det kanske kunde ha funkat. Men gjorde inte det.

Nordström kallade till presskonferens och drog Kommunals regler för uthyrning. 50 procent av hyreskontrakten till företrädare för det egna förbundet, andra halvan till andra. Några lögner hade inte förekommit. Bollen var tillbaka på första planhalvan.

Som sagt, det hade kunnat vara underhållande. Men är det inte eftersom det handlar om ett privilegiesamhälle som varken Wallström eller Nordström vill erkänna finns.

Ingen ska inbilla mig att en flyktingfamilj utan bostad kan ringa Kommunal och några månader senare flytta in i finfin lägenhet på någon av Stockholms bättre adresser.

Det är ju just för att gå före i kön som S-toppar, och andra arbetarrörelsehöjdare, kontaktar Kommunal. Annars kunde de ju anmäla sig till bostadsförmedlingen och stå där och stampa i 13 år. Det gör alla andra, de som inte ingår i privilegiesamhället (S).

Wallström har nu sagt upp korttidskontraktet med Kommunal. För en ny lägenhet kan hon vända sig till exempelvis Metall, Byggnads eller försäkringsbolaget AMF. De är tjänstvilliga och har mycket att välja på, de också.