Den friande domen för Nordiska motståndsrörelsen är en fingervisning

Åklagaren förlorade första ronden i den unika rättegången.

Nazisternas symboler är inte olagliga.

Klockan elva i dag meddelade Göteborgs tingsrätt domen som handlar om Nordiska motståndsrörelsens demonstration under bokmässan 2017.

Att fem av 16 åtalade döms för våldsamt upplopp är inte mycket att orda om. Vittnesmål från demonstrationen saknas milt uttryckt inte och om det ändå skulle råda oklarheter hade rätten filmat material från händelseförloppet att tillgå.

Mer intressant och principiellt betydligt viktigare är domstolens avvägningar rörande brottet hets mot folkgrupp.

Tyrrunan inte hets mot folkgrupp

Åklagaren har tagit ett nytt grepp och ställt en straffrättslig fråga:

Utgör kombinationen av tyrrunan, Nordiska motståndsrörelsens symbol, använd redan av Hitlers nazister, sköldar, hjälmar och slagord som "hell seger" tillsammans ett brott?

Har demonstranterna, kort sagt, gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp?

Tingrätten ägnar denna fråga 20 av den 83 sidor tjocka domen och det är uppenbart att Ida Daamgard och Sarah Alberius, målets två juristdomare, har ansträngt sig för att författa ett resonemang som tål en kritisk granskning.

Tidigare avgöranden i Högsta domstolen och hovrätten passerar revy och domarna gör även en utflykt till Europadomstolen och redogör för praxis samt för grundlagens starka skydd av medborgerliga fri- och rättigheter innan slutsatserna presenteras.

Tingsrätten anser inte att det är bevisat att tyrrunan är så starkt förknippad med forna tiders nationalsocialistiska rörelser samt med idéer om rasöverlägsenhet och rashat att användandet av den i sig är att bedöma som hets mot folkgrupp.

Att ropa "hell seger" kan i och för sig vara brottsligt, anser domstolen, men det har inte gått att bevisa vilka av de tilltalade som har skrikit slagordet.

Demonstranternas klädsel och utrustning? Inte heller de är brottsliga att bära.

Kan nå högsta instans

Så vad händer nu? Åklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke kommer att överklaga. Det här målet har potential att nå högsta instans.

Fallet påminner om 1990-talets nazisträttegångar. Ett antal demonstrationer hamnade den gången i rättssalen och det gjordes bedömningar av hakkors och Hitlerhälsningar.

Efter mycket om och men och ett antal prövningar slog Högsta domstolen fast att dessa uttrycksformer ska ses som hets mot folkgrupp.

Men symbolerna som prövades den gången hade en betydligt mer allmänt känd och starkare koppling till tredje riket och tankar om rasöverlägsenhet än vad som är fallet med exempelvis tyrrunan.

Jag tror att dagens dom är en fingervisning så god som möjlig om hur högre instanser kommer att resonera.