Mycket snack och lite verkstad i kampen mot terroristerna
Förra året tillsattes en utredning som ska göra det olagligt att strida för IS. Den ska vara klar nästa år.
Och blir därmed inte lag förrän tidigast 2017.
Det är mycket snack och lite verkstad i kampen mot terrorismen.
Att de svenska riksdagspartierna nu säger sig vilja på skärpa kampen mot Islamiska staten, IS, är inte det minsta konstigt. Det hade varit mycket förvånande vore om de ville lätta på trycket eller hade tyckt att allt är perfekt när 129 personer nyligen massmördats i Paris.
Men det politiska systemet har inte fokus på terrorismen. Det kan vara mänskligt, men det är inte tillfredsställande.
Paris drabbades av ett terrordåd för mindre än ett år sedan. I samband med attacken mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion dödades tolv personer.
Det som gjort sedan dess har uppenbarligen inte varit tillräckligt. I fredags slog terroristerna till igen i samma stad. Men med mångdubblad styrka.
I Sverige har sedan förra veckans blodbad statsminister Stefan Löfven utlovat 225 extra miljoner till säkerhetspolisen, Säpo, fram till 2018. Summan är inte imponerande hög.
Dessutom har regeringen nyligen förlängt stödet till den kurdiska gerillan som strider mot IS. De 35 militära, beväpnade rådgivarna som stöder den kurdiska gerillan peshmerga ska stanna även under 2016 och kunna utökas med 85 personen. Kurderna slåss mot IS.
Det är vad Sverige gjort på senaste tiden mot terrorismen. Inte särskilt mycket med andra ord.
Men sedan mitten av förra året sitter en utredning som ska föreslå lagar som gör det olagligt att kriga för grupper som FN klassificerat som terroristorganisationer, att resa till dem och att bistå med pengar.
Det har framhållits som en viktig åtgärd för att begränsa rekryteringen till IS från Sverige. Organisationen har av någon anledning varit särskilt framgångsrik med att locka svenskar till sitt vidriga krig med religiösa förtecken.
Men trots det tar det alltså förtvivlat lång tid att få nya regler på plats. Utredningen ska vara klar i juni nästa år. Och förslagen kommer inte att vara svensk lag, såvitt man nu kan bedöma, förrän vid halvårsskiftet 2017. Till dess hinner det inträffa många terrordåd.
På fredag samlas EU:s inrikesministrar till ett krismöte med anledning av blodbaden i Paris. De medverkande, från Sverige inrikesminister Anders Ygeman (S), ska koncentrera sig på tre frågor som varit uppe till diskussion vid åtskilliga tillfällen tidigare. De är skärpta kontroller av EU:s yttre gräns, säkerheten kring skjutvapen och en europeisk så kallade PNR.
Mest långdraget är PNR som betyder Passenger name record och har varit på tapeten sedan 2011 utan att något beslut tagits. Avsikten är att passagerarens namn, adress, telefonnummer, kreditkort, bagage, biljett och resrutt ska registrerats vid bokningstillfället och kunna lämnas ut till alla EU-länder.
Men motståndet har varit stor i EU-parlamentet som oroat sig för den personliga integriteten. Nu är det alltså dags för nya tag.
Det politiska systemet säger, med all rätt, sig vilja ta hårda tag mot terrorismen. I verkligheten blir det inte så mycket. Och tar väldigt lång tid.