Idioti att stänga Öresundsbron
Regeringen la i dag fram ett förslag om en ny lag som ska göra det möjligt att stänga Öresundsbron.
Detta kan möjligen vara nytt politiskt rekord i såväl dumhet som förakt för grundlagen.
För några veckor sedan införde Sverige som bekant inre gränskontroller. Det ledde till att antalet asylsökande minskade något, men inte så mycket som regeringen hade hoppats på.
Vid ett extra regeringssammanträde i dag beslöts därför att riksdagen ska föreslås en ny lag om "Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet".
Regeringen vill kunna besluta om id-kontroller på bussar, tåg och fartyg och kunna stänga vägar som utgör förbindelse med andra länder samt Öresundsbron. Åtgärder som ska vara tillfälliga.
Det må låta betryggande, men en genomläsning av lagrådsremissen visar dessvärre att den är undermåligt tänkt och snabbt ihoprafsad.
Låt oss börja med id-kontrollerna. Är det rimligt att till exempel ett bussbolag ska utföra polisiära uppgifter och dessutom stå för kostnaderna, om de vill undvika höga sanktionsavgifter?
Förslaget innebär att biljett och person ska kunna kopplas ihop. Vissa transportörer tvingas bygga upp helt nya försäljningssystem, något som lär bli dyrt.
SJ har hört av sig till Näringsdepartementet och sagt att kostnaderna blir så höga att tågtrafiken till och från Danmark kan komma att stoppas. Och bussbolagen rasar. Jag förstår dem.
Än värre är förslaget om att tillfälligt kunna stänga Öresundsbron, den sammanbindande länken i Nordens befolkningsmässigt största region.
I Öresundsbältet bor 3,6 miljoner människor. Klustret är av stor ekonomisk betydelse, här produceras 26 procent av Sveriges och Danmarks sammanlagda BNP.
I juli i år slogs nytt månadsrekord på bron, då 803 900 fordon passerade. Inte så konstigt då många personer bor i det ena landet och arbetar i det andra och många fler åker på semester.
Någon analys av de ekonomiska konsekvenserna av en tillfällig stängning av bron har regeringen, anmärkningsvärt nog, inte gjort.
Hotande finansiellt elände är dock inte det värsta med förslaget. Kvalificerade juridiska invändningar har framförts. Asylrätten hotas, det har ifrågasatts om lagen är förenlig med EU-rätten, andra internationella åtaganden och grundläggande fri- och rättigheter.
Och som om det inte vore nog med elände så tycks regeringen ha glömt bort grundlagen. Regeringsformen innehåller bestämmelser om hur beredning av lagar ska gå till.
Vad som är en rimlig tid för remissinstanser att sätta sig in i, tänka igenom konsekvenser och formulera ett svar går att diskutera, men i detta fall var deadline två dygn.
Ni läste rätt, 48 timmar.
För oss med sinne för svart humor kommer det att bli underhållande att lyssna på vad Lagrådet, den myndighet som granskar kommande paragrafer innan de presenteras för riksdagen, har att säga om denna politiska panik.