Vem har rätt?
Konjunkturinstitutet: Sänk styrräntan
Hur står det egentligen till med svensk ekonomi?
Riksbanken ser så ljust på framtiden att den stramar åt genom att höja räntan. Andra experter gör motsatt bedömning.
Förvirringen om hur det egentligen står till med svensk ekonomi ökar ju närmare valet vi kommer.
Men det handlar inte längre bara om en politisk träta mellan oppositionen och regeringen. Nu ger också experterna motstridiga besked.
Riksbanken går emot konjunkturinstitutet
Efter Ericssons kvartalsrapport i måndags meddelade prognoschefen på statens eget spåcentrum, Konjunkturinstitutet, att krisen i företaget var så allvarlig att tillväxttalen borde skrivas ner. En förväntad, och redan låg, ökning av bruttonationalprodukten BNP såg ut att bli ännu lägre. BNP är ett samlat mått på aktiviteten i ekonomin.
I går visade det sig att Riksbanken gör en helt annan bedömning. För andra gången i år höjde banken sin viktigaste styrränta, reporäntan. Den är nu tillbaka på samma nivå som före terrordåden den 11 september. Det vill säga på den näst högsta på fem år.
När Riksbanken höjer räntan stramas ekonomin åt. Till skillnad från kamraterna på Konjunkturinstitutet tror alltså Riksbankens experter att ekonomins hjul riskerar att snurra lite för fort. De vill dämpa farten.
En berättigad fråga är alltså hur det egentligen står till med svensk ekonomi. Är den på väg ner som Konjunkturinstitutet befarar? Eller på väg upp som Riksbanken tror?
Svaret är att ingen vet. Det blir mycket sällan som prognosmakarna tror. Trots det utgår all planering för att de har rätt. Den planeringen underlättas om uppfattningen om framtiden är samstämmig.
Riksbankens höjning av reporäntan verkar både på kort och lång sikt. På kort sikt innebär den att de rörliga bostadsräntorna går upp. På lång sikt dämpas inflationen, prisökningarna, vilket ledde till att exempelvis Ikanobanken, Spintab, Nordea och SBAB i går sänkte räntan på flera av sina bundna bolån.
Riskabel räntehöjning
Men räntehöjningen påverkar på 1 till 1,5 års sikt också konjunkturen. En feltajmad höjning kan ta knäcken på en uppgång vilket får effekter på bland annat sysselsättningen. Den risken är Riksbanken uppenbarligen beredd att ta. Men törs man lita på att den har rätt?