Jimmie Åkesson blir inte statsminister

Han är en parlamentarisk gröngöling

Om inte himlen faller ned eller något annat oförutsett inträffar kommer Jimmie Åkesson inte att bli statsminister.

Det finns inte på kartan. Än.

SD-ledaren har länge talat om att Sverigedemokraterna ska bli Sveriges största parti.

Redan i sitt tal i Almedalen för drygt fyra år sedan slog han fast att SD:s mål var att bli störst. Stödet för partiet låg då kring 15 procent.

Tre år senare, valsommaren 2018, var Jimmie Åkesson om möjligt ännu mer säker. I TV4 sade han under Almedalsveckan att:

– Jag är övertygad om att vi kommer att bli störst. Om inte i det här valet så i nästa (2022, reds anmärkning).

Nu står han där, nästan framme vid sina drömmars mål. I en rad opinionsmätningar, bland annat Aftonbladet/Inizio, passerade Sverigedemokraterna Moderaterna och blev Sveriges näst största parti redan i somras.

Nu nafsar de Socialdemokraterna i hälarna och kan när som helst gå om, i alla fall i enskilda mätningar. Hur det blir i nästa riksdagsval, om knappt tre år, är en helt annan sak.

Den naturliga frågan är, till följd av SD:s växande storlek, om Jimmie Åkesson alltså är på väg mot statsministerposten.

Svaret, mina vänner, är nej. Jimmie Åkesson kommer inte att bli Sveriges statsminister, i alla fall inte under överskådlig tid. Skälen är följande.

 

I omröstningen om statsministerposten i riksdagen gäller det att inte få 175 röster emot sig. Med dagens läge i riksdagen skulle minst 195 ledamöter rösta emot Åkesson.

Läget efter nästa val kan givetvis vara annorlunda. Men det förefaller inte troligt att hälften av riksdagen skulle acceptera att Jimmie Åkesson, som helt saknar regeringsvana, skulle accepteras som regeringschef av tillräckligt många för att bli vald.

Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) har inget emot att regera med stöd av SD. Men tvärtom, stödja Åkesson – nej. Det är för närvarande otänkbart.

 

Ett annat skäl är att Sverigedemokraterna sannolikt inte är intresserade. Spåren från övriga Norden förskräcker.

Sannfinnländarna i Finland imploderade sedan de tog plats i regeringen, och då var deras partiledare inte ens statsminister. Han var utrikesminister. Partiet raderades ut och ersattes av ett annat parti med samma namn.

I Norge har Fremskrittspartiet suttit i regeringen under snart två mandatperioder. Men också där har det högerkonservativa missnöjespartiet tagit rejält stryk av att ta ansvar.

Dansk folkeparti har hållit sig borta från regeringstaburetterna, vilket gjorde att de under lång tid ändå kunde bestämma över politiken på för dem viktiga områden. Men i senaste valet halverades stödet för partiet sedan de fått konkurrens på högerkanten.

 

Jimmie Åkesson är 40 år och har suttit i riksdagen i nio år. Han har också, och har haft, kommunala uppdrag. Ändå måste han betraktas som en parlamentarisk gröngöling.

I riksdagen har han aldrig haft en vanlig utskottsplats utan har sedan 2011 nöjt sig med att ta plats i krigsdelegationen. I kompromissernas förlovade land har han alltså aldrig deltagit praktiskt i arbetet. Det är inte till fördel.

Jimmie Åkesson kommer inte att bli statsminister, inte ens om SD blir största parti eller om himlen faller ner, som M-ledaren Ulf Kristersson uttryckte saken när han skulle beskriva det otänkbara.

I alla händelser inte under överskådlig tid.

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

PODD Så vinner Sverigedemokraterna kampen om nätet

I nyhetspodden Aftonbladet Daily pratar vi om Sverigedemokraternas framgångar online med journalisten och författaren Jonathan Lundberg.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen