Smuggelgods var bara kokosbollar
N i vet hur det är på ångbåtsbryggan i Furusund om kvällarna, medan solen ännu lyser över hus och tallar på Köpmanholm och båtarna trängs i leden.
Vi satt alltså på fiket och drack öl i den varma brisen när en vitklädd man approcherade vårt bord för att lösa ett mysterium.
Han var kortfattad till en början:
- Det var jag som åkte med de vita påsarna. Jag bor i Singapore, så jag visste inte att det hade varit i tidningen. Men det var så förbaskat svart därute. Dessutom var det kokosbollar"
För att ni ska hänga med nu måste vi gå tillbaka till en spalt som skrevs på denna plats för fyra år sedan:
"När vi kom in från havsbandet häromnatten dök det upp ett konstigt eko på radarn framför oss. Vi befann oss i ett sund i en av ytterskärgårdarna och det såg ut som en liten båt, men det syntes inga ljus föröver.
Jag slog på en stor strålkastare och svepte den genom mörkret. Jodå, en hyfsat rejäl sportbåt med en ensam man ombord. Han saktade omedelbart in. Vi gick upp till honom och frågade om han hade problem. Han tittade ett tag på vår båt innan han skrek:
- Jag har inga lanternor! Vart ska ni?
- Till Furusund, skrek vi.
Han hade hela båten fullastad med vita plastkassar. Det stämde inte riktigt.
Hade mannen släckt lanternorna för att inte synas i onödan?
- Jag ska också dit, skrek han. Kan jag få bogsering?
- Nej, skrek jag. Kör själv! Lägg dig bakom oss!
Då stack han iväg föröver och försvann i mörkret. Jag såg honom på radarn i tjugo minuter. Han gasade på och vek av norrut i hög fart, mot Kudoxa. Det verkade som om han kände vattnen ganska bra. Vi rörde oss i historiska smugglarvatten, fulla av bränningar och blindskär och mörka vatten och skepparhistorier och jag undrade vad han hade i alla påsarna.
Var det en förvirrad sjöfarare vi mötte? Eller en smugglarkung som hämtat sprit, knark och vapen från en depå i utskärgården? Mystiken tätnar."
Nu satt han framför mig. Sverker Hallström, född -45. Skärgårdskille som tillbringat barndomens somrar på Lygna. Med hus på Köpmanholm och fast adress i Singapore.
- Jag hade svängt förbi Fredlarna på hemvägen för de hade årsfest där, sedan hittade jag inte genom In-Fredel, och lanternorna var trasiga.
- Vad hade du i kassarna?
- Kokosbollar. Jo, det är säkert. Mat och brännvin också. Men jag minns att det var mycket kokosbollar eftersom någon trampade på en påse när jag kom iland.
En misstänkt smugglare visade sig vara en sommargäst med förskjutning i lasten av kokosbollar. Men som alltid är verkligheten mer spännande än den först syns vara. Sverker är nämligen internationell skattletare. Just nu letar han efter ett sjunket flygplan i vattnen utanför Beirut och en ostindiefarare utanför Sydafrika. Ni kan kolla hans expeditioner på www.shipwreckexplorer.com. Inga kokosbollar där, inte.
När vi ändå rör oss i skärgården bör ni veta att det är Sjöräddningens dag idag i Räfsnäs på Rådmansö. Start 11:00, uppvisningar och evenemang hela dagen och fest på kvällen. Vi ses där!
Sjöräddningssällskapet är en av Sveriges tuffaste organisationer. Helt ideell, med 600 frivilliga besättningsmän och ett 80-tal båtar på 45 stationer runt hela kusten och i Vänern, Vättern och Mälaren. Sällskapets hjältar är klara att lämna kaj med 15 minuters varsel, dygnet runt, året runt, i sol och stiltje eller svart snötjocka och storm.
Förra året gjorde Sjöräddningssällskapet 657 insatser där de drabbade svävade i livsfara. Det är fler insatser än alla andra organisationer eller myndigheter som arbetar med sjöräddning gjorde tillsammans.
Sällskapets arbete - som inte kostar en enda skattekrona, men enligt en försiktig uppskattning kan värderas till 500 miljoner kronor om året - bygger helt på frivilliga insatser, gåvor och bidrag.
Gå med, du också.