Har jag inte lyckats fått fram vem jag är och vad jag står för?

I helgen var det dags för festival. Min kille Stoffe körde vår blå lilla hyrbil och jag satt och dj:ade för honom så att hans humör skulle hållas stabilt under den långa färden till Borlänge.

I Skaratrakten ringde min mobil. Det sprakade lite men jag uppfattade att det var en tjej från ett välkänt produktionsbolag i Stockholm.

Hon berättade om ett program som skulle gå i åtta delar i en av de stora kommersiella tv-kanalerna som skulle heta nåt i stil med ”Situation Sett”. ”Sett?!” frågade jag, ”Ja, S-E-T-T”, svarade hon.

Lite förvirrad över namnet bad jag att få veta mer.

”Jo, varje program kommer ju ha ett ”case...” berättade hon vidare. (Jag antar att det betyder fall eller typ historia).

”Det kanske är så att det är två enäggstvillingar, och så är den ena jättesmal och den andra kanske väger 200 eller 250 kilo. Och ett annat case kanske tar upp någon som är chokladberoende”.

Jag lade plötsligt i hop två och två och min lilla rostiga pollett föll ner. Klirr och klonk! Mysteriet med det konstiga programnamnet fick en lösning: ”Menar du Situation FETT?” avbröt jag henne. ”Ja, det var ju det jag sa, Situation Fett”. Hon var på väg att fortsätta dra sina case men jag avbröt henne. Nu när namnet stod klart fört mig ville jag gärna veta varför hon ringt just mig.

”Vi tänkte oss att du skulle kunna vara programledare och reporter och åka runt och träffa dom här människorna”.

Fasen, vad jag gjorde mig själv stolt genom det jag svarade: ”Alltså, varför frågar ni mig, jag är helt fel person.

Jag avskyr såna här program.

Det är samma sensationslystnad som får folk att stanna vid olyckor som får dem att se på såna här program. Jag vill verkligen inte medverka till att fler tittar.”

”Ja, men, insköt tjejen, vi vill ju informera.”

”Ni har säkert en fin avsikt”, fortsatte jag, ”och självklart behöver överviktiga hjälp, men inte på det här vidriga sättet där man kan sitta och gotta sig. Jag vet ju själv hur folk beter sig när dom sitter framför tv:n och ser nån 300-kilos kvinna bli lyft ur sin säng med en jävla kran! Nej, jag är inte intresserad.”

Vi la på och jag var förvirrad. Har jag inte varken i radio, mina krönikor eller via SVT lyckts få fram nånting om vem jag är och vad jag står för?

Produktionsbolaget och jag är ju i samma bransch och borde dom inte då ha lite koll innan dom ringer mig, eller? Hur som helst så kommer ni inte få se mig intervjua varken tvil lingar eller chokladberoende i ”Situation Fett”.

Så skönt att kunna stå upp och tacka nej!

Bra, Kitty!

Följ ämnen i artikeln