Hur trovärdig är barnflickan?

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Professorn i processrätt, Christian Diesen, är Dagens ekos expertkommentator vid rättegången i Uppsala tingsrätt mot de misstänkta i Knutby-målet. Efter att ha hört förhören med den tilltalade barnflickan talade han om hennes berättelse som både trovärdig och tillförlitlig.

Processrätten (läran om rättsliga procedurer) gör skillnad mellan trovärdighet och tillförlitlighet. Trovärdigheten är en fråga om vilket intryck en tilltalad eller ett vittne gör. Tillförlitligheten mäts med ett antal krav som en berättelse måste uppfylla för att man i rättsprocessen ska anse att den har bevisvärde.

I barnflickans fall kunde man bocka av i stort sett alla punkter som talar för att man faktiskt ska ta hennes berättelse för god. Den var rik på detaljer, rak och konsistent, väl överensstämmande med annan bevisning och en hel del annat som tydde på att det hon sade var sant och att hennes minne var ovanligt gott.

Christian Diesen ansåg att den medtilltalade pastorn är i behov av fenomenala förklaringar om han ska slingra sig ur barnflickans indiciekedja.

Att flickan har diagnostiserats som psykiskt störd och har råkat i ett tillstånd av förvirring på grund av förhållandena i pingstförsamlingen är förstås huvudnumret för pastorns försvarare. Vad vi inte vet men Uppsala tingsrätt kommer att få veta är emellertid på vilket sätt kvinnan är sjuk. Om hon inte har uppvisat grava problem med att skilja sin inre och yttre upplevelse av värld och verklighet åt, så är den psykiatriska diagnosen ingen invändning mot tillförlitligheten i det kvinnan har att säga.

Om pastorn i dagsläget ser ut att ligga risigt till vad beträffar anklagelserna om att ha anstiftat mordet på sin andra fru så förefaller det mig som om det blir påfallande knepigt att sätta dit honom för första hustruns död.

Rättsläkarna tvistar om hur pastorns första fru dog. De som obducerade henne ansåg att hennes dödliga skador sannolikt uppkom genom att hon föll handlöst mot vattenkranen i badkaret i badrummet i villan i Knutby. En annan läkare, som på åklagare Elin Blanks begäran har granskat obduktionsdokumenten i efterhand, har kommit till ett annat resultat. Jag tvivlar på att tingsrätten känner sig kompetent att avgöra den frågan.

Den största gåtan i detta drama handlar om hur den unga kvinnan fick i sig de enorma mängderna värkmedicin som återfanns i hennes blod och som faktiskt i sig hade kunnat döda henne. När jag grubblar över hur det kunde komma sig att Uppsala-polisen inte fäste någon uppmärksamhet vid obducenternas fynd - som ju direkt talade om att något inte stod rätt till med kvinnans död - finner jag i förundersökningen ett litet dokument:

I ett brev meddelar polisen pastorn att ärendet efter obduktionen är avslutat och läggs till handlingarna. Brevet är formellt och korrekt men det inleds på ett sätt som talar för att polisen känner pastorn. Denne tilltalas med bara sitt förnamn.

Är personlig bekantskap anledning till att polisen inte gjorde sitt jobb?

Kvinnan kan inte ha fått i sig tabletterna av misstag. Det kan inte ha gått att lura dem i henne. Till det är de för beska. Hon måste ha plockat i sig pillren själv. Endera i självmordssyfte eller också i god tro, att hon åt medicin som skulle bota hennes onda mage eller något annat.

Tänker man på den enorma makt pastorn bevisligen hade över kvinnorna han knöt till sig är det inte otänkbart att han med hänvisning till de himmelska viljor han stod i kontakt med kunde förmå sin unga hustru att äta tabletter han rekommenderade. I den dos han föreskrev.

Överdoser av morfinderivatet som fanns i medicinen gör en människa förvirrad och konstig innan medvetslösheten slår till. Pastorsfrun kan faktiskt ha fått för sig att vilja bada bort dimmorna i sitt huvud, varefter hon påklädd vacklat till badkaret, klivit i, vridit på vattnet och fallit som en fura mot den vassa kranen. Sådan är medicinens effekt.

I dag torde det vara omöjligt att bevisa att pastorn medverkat till medicinintaget. Det enda som kan bli besvärande för honom är om Kristi brud håller fast vid sin berättelse att pastorn hade förutskickat sin hustrus död i badkaret.

Då återstår frågan: Hur trovärdig är hon?I dag torde det vara omöjligt att bevisa att pastorn medverkat till medicinintaget

Yrsa Stenius