Sveriges export av mutor är inte vacker

Foto: TT
Telia är nu inte det enda svenska företaget som har fastnat med fingrarna i fjärran syltburkar, skriver Oisín Cantwell.
KOLUMNISTER

Att en undersökning visar att Sverige även i fjol var ett av världens minst korrumperade länder är inte mycket till nyhet.

Viktigare är de svenska brister som utredarna pekar på.

Ansedda Transparency international årliga rapport om mutkulturen runt om i världen är nedslående läsning.

Inte sedan 2016 har något land nått över 90 av 100 poäng på organisationens korruptionsindex, och den nedåtgående trenden fortsätter.

Två tredjedelar av världens länder hamnar under 50 poäng. Längst ner i botten återfinns inte överraskande länder där inte mycket fungerar, däribland Syrien och Somalia, men även stabila länder faller.

För första gången är exempelvis USA utanför topp 20-listan.
Världen lider med andra ord av en betydande oförmåga med att göra någonting åt korruptionen. Det är utomordentligt allvarligt. Korruption är nämligen det enskilt största hotet mot utveckling.

Den försvårar fattigdomsbekämpning, underminerar demokrati och håller tillbaka ekonomisk tillväxt och investeringar.

Sverige delad trea

Bäst i världen är Danmark med 87 poäng. Sverige delar tredjeplatsen med Finland, Singapore och Schweiz.

Det är en uppryckning. Sverige tappade fyra poäng i den förra granskningen, hamnade sexa och har återhämtat sig en poäng.

Således dags för champagne, fanfarer och konfetti? Knappast. Fallet berodde på korruptionshärvor inom exempelvis Statens fastighetsverk, Trafikverket och Transportstyrelsen.

Att någon ny skandal inom någon annan myndighet inte inträffade 2018 är troligen mer en tillfällighet än att moralisk uppryckning har skett.

Lämnar moralen hemma

Gemensamt för de länder som ligger i topp är hög ekonomisk standard och sådant som kännetecknar en välutvecklad demokrati, det vill säga en väl fungerande rättstat och självständiga, starka institutioner.

Men utredarna påpekar att indexet inte omfattar vad de kallar export av korruption. Rika länder har inte sällan multiinternationella företag som exporterar stora mängder varor och tjänster och som stundom lämnar kvar moralen hemma.

Rapporten nämner bland annat Telias äventyr i Uzbekistan och miljonerna under bordet till en popsjungande diktatorsdotter, som slutade med att telekomföretaget tvingades till böter i USA på motsvarande 7,7 miljarder kronor.

Telia är nu inte det enda svenska företaget som har fastnat med fingrarna i fjärran syltburkar. Att på detta sätt bidra till att upprätthålla mutkulturer i länder som inte har haft Sveriges tur med naturtillgångar och frånvaro av krig är inte vackert.

Bortom skandalerna på riksnivå och generaldirektörer som tvingas gå existerar för övrigt i Sverige en lokal korruption. Tvivelaktiga kompistillsättningar i kommuner, lokala upphandlingar som inte alltid tål en närmare granskning och tillstånd som delas ut på tvekamma grunder.

Sammanfattningsvis: För att vara ett land som enligt systemkollapsmånglarna ligger i moralisk ruin tycks Sverige må oförskämt bra. Men det innebär inte att allt är fantastiskt. För det är det sannerligen inte.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM