Nya nödlagen riskerar att göra Sverige lite sämre

Det är bakvänt att riksdagen godkänner först i efterhand

Regeringen har slagits hårt för den nya nödlagen som ger dem extraordinära befogenheter.

Det är sorgligt att den får riksdagens stöd. Den riskerar att göra Sverige lite, lite sämre.

Coronakrisen har inneburit statens återkomst på mycket bred front.

Det finns snart sagt ingenting som staten inte garanterar, betalar eller begränsar.

​Men frågan är om det inte gått lite väl långt med den lag som ger regeringen extraordinära befogenheter att stänga verksamheter för att hindra smittspridningen.

Besluten ska nämligen först i efterhand godkännas av riksdagen och ersättningen till berörda företagare som drabbas av stängningen​​ är otillräcklig, enligt i alla fall Moderaterna.

Invändningarna mot den den nya lagen är framför allt två. Den första är av praktisk natur. Behövs lagen?

 

Högskolor och gymnasier bommade igen efter en samfälld rekommendation från Folkhälsomyndigheten och regeringen, eller i alla händelser var det så jag uppfattade förloppet.

Den som passerat Sveriges största tågstation de senaste veckorna funderar inte över om den behöver stängas. Man funderar över om den över huvud taget är öppen. Detsamma gäller stora varuhus i huvudstaden kan jag meddela efter lite verklighetsspaning.

Nästan all aktivitet har så att säga lagt ner sig själv sedan coronakrisen blev akut. Och ännu mer så när regeringen begränsade antalet deltagare vid allmänna sammankomster till 50 personer – då förstod man att det var allvar.

Det förefaller alltså som behovet av den här typen av lag är mycket litet. Men socialdepartementet med Lena Hallengren (S) har kanske sett något annat. Oklart vad.
 

Den andra, och tunga invändningen, handlar om att krisbekämpningen politiseras. Den som skriker högst kommer att vinna.

Till skillnad från praktiskt taget alla andra länder så har Sverige myndigheter som i princip är fristående från den politiska makten. De byter inte chef för att det blir ny regering och statsministern har en kompis som ska ha betalt för en tjänst.

Det är en mycket, mycket bra ordning. På basis av det uppdrag myndigheten fått fattar den beslut baserade på kunskap. Inte tillfälliga politiska vindkantringar åt ena eller andra hållet.

Med den nya lagen är risken överhängande att det blir som i andra länder. Den som gapar högst och mest populistiskt får som den vill, även om det egentligen är helt onödigt eller till och med fel. Det riskerar att göra Sverige lite, lite sämre.

 

Man kan också ifrågasätta det bakvända med att riksdagen först i efterhand ger regeringen grönt – eller eventuellt rött – ljus. Men det kanske man kan hacka i sig i ett nödläge även om det är upp och nervända världen.

Lagen är tänkt att vara tillfällig, vara giltig under tre månader, och bara användas under coronakrisen.

Men en bro har passerats med den nya lagen. Regeringen har fått befogenheter den aldrig haft tidigare i fredstid – i alla händelser inte sedan Sverige blev en demokrati.

Den kan förlängas. Den kan putsas upp och användas i andra sammanhang. Fallgroparna är många och de demokratiska principerna kan lätt förvandlas till fernissa. Det är historien full av bevis på.

 

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.