Efter smällarna - nu riskerar EU att gå åt helvete

”Under sin livstid har den genomsnittliga ungraren större chans att se ett ufo än en flykting”, står det på en poster som hänger framför ett kafé i Budapest. Bakom den ligger det satiriska partiet Two-tailed dog party. Om två veckor har Ungern folkomröstning i flyktingfrågan.

Pang, bom! Efter två saftiga smällar inom loppet av någon vecka i Europeiska unionens skröpliga skrov är det dags att utfärda prognosen: EU går åt helvete.

I det ena fallet obstruerar en medlemsnation själva idén med unionen.

I det andra fallet är det EU:s ”regering”, kommissionen, som tafsar på ett medlemslands integritet.

Detta kommer två månader efter Brexit, Storbritanniens beslut att lämna unionen. EU har i veckan haft toppmöte i Bratislava, Slovakien. Nättidningen Europaportalen fångade stämningen: ”EU:s splittring i öppen dager. Medlemsländerna har svårt att hitta gemensamma nämnare. Sveriges ståndpunkt är att EU inte ska ta sig an några nya stora projekt utan se till att medlemsländerna genomför det man enats om”.

EU:s bräcklighet understryks av att samtidigt sammanträder i Bratislava Visegrádgruppen, de gamla östländerna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern, som befriades från kommunismen men nu ersätter den med nynationalism och xenofobi. Mellanösterns och Afrikas flyktingar betraktas med samma värme som Hitler på 1930-talet såg på judarna.

Värst bland Visegrádsländerna är Ungern, som om två veckor har folkomröstning i flyktingfrågan. Under kommunist­tiden och Sovjetförtrycket kallades Ungern ”den gladaste baracken i fängelset”. Dess turistattraktioner var svartväxlare och glädjeflickor.

Redan är två tredjedelar av Ungerns väljarkår emot att deras land tar emot ens ett litet antal flyktingar. Staten stödjer bojkotten och argumenterar på stor­tavlor: ”Vet du att terrorattackerna i Paris utfördes av invandrare?”. ”Känner du till att med flyktingkrisen har trakasserier mot kvinnor ökat i Europa?”

Nätet svämmas över av filmer som vältrar sig i islamofobi - med stridsvagnar och soldater som marscherar (i nazistiskt inspirerad goose step).

Smaklösheterna ”förklaras” med att ”vi i öst historiskt har bildat gränsen mellan kristenheten och islam”. I helsicke heller. Polen styrdes av Habsburg, inte av osmanska imperiet. De islamiserade delarna av Europa ligger långt söder om Ungern, i Bosnien och delar av Bulgarien.

Ungerns bild passar in i det större skeendet: ”Vi ser slutet på den liberala eran”, sa statsvetaren Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan till mig.

Med en Visegrádsrevolution, med Putin och Trump, med Le Pen, sannfinländare, Hollands Wilders och Jimmie Åkesson är det som den amerikanske tänkaren David Brooks sa i söndags: ”Vi är på väg mot en ny totalitarianism.”

Internationalismen dör, ras och religion blir debattens huvudrollsinne­havare - och hur ska EU ha en roll att spela i ett sådant (o)andligt klimat?

Samtidigt gör EU-kommissionen onödiga självmål. I sin uppgivenhet missar den självkänslan som skulle kunna finnas i att EU har 7 procent av världens befolkning men står för 22 procent av världens produktion i varor och tjänster.

Europas ungdomar i åldrarna 18-24 har kvar övertygelsen om EU:s gagn: 25 procent av dem är beredda att lämna sitt hemland för att finna arbete utomlands. EU är språngbrädan. Men för kommissio­närerna är utövning av politik viktigare än ekonomisk tillväxt.

Det är i den andan - maktutövning - EU just kommenderat sitt medlemsland Irland att av en teknologisk storspelare, Apple, världens högst värderade företag, kräva in 123 miljarder kronor i obetalda skatter.

Låter rimligt? Klipp till de rika jävlarna. Men nix. Kommissionen missar att vi här inte har med en framgångssaga att göra. Vi har två.

Apple var 1980, när en skäggig Steve Jobs i staden Cork satte upp sin första fabrik utomlands (den tillverkade datorstyrda kök), ett löftesrikt men litet high tech-­företag i Kalifornien. Det fanns inga garantier för dess framtida succé.

Apple skulle de följande 15 åren genomlida en ekonomisk berg och dalbana: Jobs sparkades, en läskedrycks­direktör tog över, Jobs gjorde comeback men 1997 stod det på konkursens rand.

Samarbetet med Irland hölls dock intakt. Irland å sin sida var på 1980-talet heller ingen succé. Det hade varit ett av Europas mest efterblivna länder under reaktionärt katolskt välde och med berusade ”Paddies” på gröna kullar.

Medlemskapet i EG/EU 1973 innebar en nystart och Irland satsade på att utländska investerare skulle möta ett gynnsamt skatteklimat. Detta var the name of the game - och det lyckades; Irland kom på 1990-talet att kallas ”en tigerekonomi”.

Apple och Irland var varandra till ömsesidigt gagn och Apple satte upp sin europeiska bas på ön. Det är detta idealförhållande som kommissionen vill torpedera med sina högskattekrav. Irlands regering anser att dess anseende och dess frihandelsrelationer nu är viktigare än ett kortsiktigt klirr i kassan (även om 123 miljarder kan te sig frestande). Därför överklagar den EU-kravet. ”Vi ska”, sa finansminister Michael Noonan, ”slåss för vår rätt att bestämma över vårt skattesystem.”

Fallet Ungern och Irland är varandras motsatser. Men båda fordrar klok EU-hantering. I det ena fallet offensiv, i det andra reträtt.

Jag läser just nu ...

… Yrsa Stenius ”Orden i min makt”. Stenius är en skarp­sinnig tänkare och förnuftig filosof. Hon har fräsch syn på uppmärksammade kriminalfall som da Costa och Quick. Hon är en av Aftonbladets tre, fyra bästa kolumnister genom tiderna. Men hennes minnen från 50 år som någon form av journalist andas bitterhet. Hennes självömkan och självupptagenhet riskerar att ge narcissism ett dåligt namn. Hon föraktar sina arbetskamrater. Den sällsynt allmänbildade chefredaktören som ökade journalistikens takhöjd, Gary Engman, avfärdar hon med ”som dessvärre visade sig varken kunna skriva eller läsa”.

På 69 järnvägssträckor ...

… kan de svenska tågen nästa år inte köra i full hastighet. Slitage, räls som spricker och växlar som går sönder gör att sträckorna får sänkt hastighet. SJ-passagerare konstaterar dock: ”Trenden att tågen i alla fall ska röra sig är ett framsteg”.

Zlatans magi ...

… visar sig i reklamkampanjerna: fotbollsspelaren är större än produkten. I filmerna är det ungefär 60 procent Zlatan och 30 procent Volvo. Och det säljer naturligtvis som fan? Nja. Statistiken över försäljning av bilar i Sverige i augusti ser ut så här: 1 Volkswagen Golf2 Volkswagen Passat

3 Volkswagen Up! 4 Volvo V70 5 Volkswagen Polo. Medan Zlatan frontat Volvo har Volks­wagen funnits i rubrikerna enbart för sitt bedrägeri med avgas­utsläpp. Slutsats: Fusk säljer bättre än kändisskap.

Följ ämnen i artikeln